Mellan Mallaga och Stockholm 2012-01-22

 

 

Det mesta gemensamt

 

Det enda

Jag säkert vet

Om alla i planet

Är

Att de själva

Eller någon annan

Har betalat flygbiljetten

Redan här

Ett urval

 

En ekonomisk elit flyger

Kan det vara en procent ?

Av jordens människor

Som flyger ?

 

Ändå

Har vi alla

Alla människor

Det mesta gemensamt

Eller

I det mesta är vi lika

En kropp

Som lever

Ett kärlekshjärta

Som ropar

En död

Som väntar

En livsuppgift

Som sviks

En försoning

Med hela skapelsen

Som gör nästa dag

Möjlig

Och kanske meningsfull

Nyårsdagen 2012 i Täby kyrka kl 1400

Gott Nytt År! Så hälsar vi varandra vid årsskiftet.Så kommer frågan: Har du avgivit några nyårslöften ? Och svaren är väl som vanligt: Jo,men de behåller jag för mig själv. Eller -nej det är ingen idé- jag kan ändå inte hålla dem. Eller så berättar man högt hur man skall förbättra sitt liv: Jag skall sluta röka. Jag skall sluta dricka alkohol. Jag skall ………….  Osv osv

I kyrkan avger vi inga nyårslöften. Vi ber Gud om nåden att själva bli förlåtna och om kraften att kunna leva som goda människor. Goda för andra och därmed för oss själva. Vi ber om Fred på Jorden. Det ber vi om varje söndag -men särskilt på Jul och på Nyår.

Överskriften i evangelieboken i dag är “I Jesu namn”.  Och så har vi fredstemat. Psalmerna i dag handlar om Jesus och om freden. Det hör ihop.

Varför blir det krig?  Jag skall försöka peka på några faktorer:

Räsdla

Rädsla föder aggressioner. Den som är helt trygg behöver inte vara aggressiv. Därför är ängelns första ord på Julnatten “Var inte rädda!” och det är också ängelns första ord när kvinnorna kommer till den tomma graven på påsken: “Var inte rädda!”

Girighet

Girighet är en ofta förbisedd orsak till krig. Det handlar om krigsindustrins penninghungrighet.

Okunskap/dumhet

Okunskap kan vara livsfarlig. Den som är dum och okunnig kan göra fel saker och samtidigt tro att det är rätt. Det handlar inte om att intelligens skulle vara ett skydd mot krig - det är det inte alls. Att förstå vad som är fel och vad som är rätt går långt utöver frågan om intelligens.

Fattigdom

Ett samhälle som har för många fattiga och som inte är rättvist leder till sin egen upplösning -kanske till krig.

Förtingligande

Detta är det farligaste. Så länge man hatar sina fiender, har man åtminstone en mänsklig relation till dem. Nazisterna hatade inte judarna i förintelselägren. De var helt förtingligade. Nazisterna upplevde inte att de dödade människor. Du utförde ett vanligt renhållningsarbete, ungefär som Anticimex som vi ringer efter om det blivit för många råttor.

Nu till de fredsskapande faktorerna:

Trygghet och rättvisa

Samhällen som är trygga och rättvisa startar inte krig mot varandra. När FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är uppfyllda -då tror jag att krigen upphör. Då alla har mat för dagen, en bostad att värma sig i och en bra skolgång. Och allt detta alldeles oavsett vilka som var mina föräldrar.

Kultur och en sund religion

Kultur och en sund religion - som är en viktig del av kulturen är,  “den tunna hinna” som dagligen är gränsen mellan barbariet och ett civiliserat samhälle.

Här är religionsdialogen viktig. Det finns krig som förts i Jesu kristi namn likaväl som i Muhammeds namn. Med det finns också ett religionsdialogarbete på många platser i världen. I Stockholm finns ett religionsdialogcenter, tillkommet på initiativ av vår förre biskop Caroline Krook.

Egentligen skulle det räcka att läsa dikten Nyårsklockan som predikan denna dag. Den sammanflätar så väl dagens båda ämnen: Jesus och Freden på jorden. Nu kanske inte ni tycker att det var så mycket Jesus i Jan Malmsjös diktläsning -men det beror bara på att han inte läste hela dikten:

Ring,klocka ring………..och seklets krankhet vike;

Det dagas, släktet fram i styrka går!

Ring ut, ring ut de tusen krigens år,

Ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarna befrias

Ur själviskhetens sammansnörda band.

Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;

Ring honom in, den bidande Messias.

AMEN

Julotta 2011-12-25 Täby kyrka

Vad var det som gjorde att vi gick upp så tidigt –och gick hit denna morgon?

Var och en får svara för sig själv.

Någon svarar tradition, en annan av oss svarar stämning. Men det är inte vilken tradition eller vilken stämning som helst. Vi vet alla vad som möter oss i denna gudstjänst.Budskapet om att folket som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Och budskapet om att ett barn föds och att det knyts stora förhoppningar till detta barn. Och så möts vi av ängeln som säger ”VAR INTE RÄDDA”-och så möts vi av änglasången som handlar om att ”Härlig är Jorden, härlig är Guds himmel, - aldrig förstummas tonen från himlen, i själens glada pilgrimssång. Änglar den sjöngo /först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd

Människa gläd dig, Frälsarn är kommen

Frid över jorden Herren bjöd”

Denna gudstjänst tror jag är svaret på vår längtan –den längtan som Martin Luther King uttryckte i den berömda inledningen till sitt medborgarrätts tal:

”I have a dream…..” Jag har en dröm. Hans dröm var att hans barn och barnbarn skulle behandlas som hela och fullvärdiga människor –trots att de hade svart hudfärg. Det är inte länge sedan. Det var 28 augusti 1963- inför 200.000 åhörare.

Vi är många som delar den drömmen. Drömmen om fridsriket. Drömmen om en rättvis och fredlig värld. Och just detta är Julens budskap - och innehåll.

Många kanske har svårt att läsa med i trosbekännelsen? För man tänker att jag tror ju inte på varje ord eller mening som den innehåller. Men att stämma in i trosbekännelsen är för det första en munnens bekännelse och för det andra inte en intellektuell handling, utan att framför allt ingå i en gemenskap av kristna över hela världen och i alla tider och även i dag. Men det finns en bekännelse som är mycket viktigare än munnens bekännelse –och det är fötternas bekännelse. Det är viktigare vart vi går och vad vi gör –än vad vi säger.

Att ha gått hit i dag denna julmorgon är en fötternas bekännelse. Jag tror att vi gick hit på våra fötter för att finna svaret på vår längtan. Svaret som finns i uttydningen av den dröm som ryms bortom orden ”I have a dream……” för att i berättelserna och sångerna om barnet som samtidigt är Fredsfurste – anar vi vår längtans mål. Det gäller storpolitik och fred mellan folk och länder –men det gäller även i det personliga och privata livet –I O,helga natt finns versraderna ”Uti din slav du ser en älskad broder, och se, din ovän blir dig kär”

Det gäller både kroppens frälsning : ”…och hjälpa de elända, värma/närma -till varandra/dem som vandra- kärlekslösa/och ur usla brunnar ösa.” men också själens frälsning ” ..dödens smärta/att vårt hjärta –frid må vinna/och en öppnad himmel finna.”

Att ordet blev kött –så börjar en av dagens texter: Betyder att munnens bekännelse blev fötternas bekännelse. Vi kallar det också för inkarnation –att Gud blev människa .Att Jesusbarnet föddes. Vårt hopp och svaret på vår längtan. Fötternas bekännelse var det att gå hit denna morgon –men den bekännelsen fortsätter när vi går här ifrån. Kanske har våra själar och vårt psyke blivit stärkta och inspirerade av sångerna och berättelserna - så att vår fötternas bekännelse för oss till nya möten där försoning och kärlek kan uppstå. Det är min tro och min jullängtan! AMEN

Julotta 2011-12-25 Täby kyrka

Vad var det som gjorde att vi gick upp så tidigt –och gick hit denna morgon?

Var och en får svara för sig själv.

Någon svarar tradition, en annan av oss svarar stämning. Men det är inte vilken tradition eller vilken stämning som helst. Vi vet alla vad som möter oss i denna gudstjänst.Budskapet om att folket som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Och budskapet om att ett barn föds och att det knyts stora förhoppningar till detta barn. Och så möts vi av ängeln som säger ”VAR INTE RÄDDA”-och så möts vi av änglasången som handlar om att ”Härlig är Jorden, härlig är Guds himmel, - aldrig förstummas tonen från himlen, i själens glada pilgrimssång. Änglar den sjöngo /först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd

Människa gläd dig, Frälsarn är kommen

Frid över jorden Herren bjöd”

Denna gudstjänst tror jag är svaret på vår längtan –den längtan som Martin Luther King uttryckte i den berömda inledningen till sitt medborgarrätts tal:

”I have a dream…..” Jag har en dröm. Hans dröm var att hans barn och barnbarn skulle behandlas som hela och fullvärdiga människor –trots att de hade svart hudfärg. Det är inte länge sedan. Det var 28 augusti 1963- inför 200.000 åhörare.

Vi är många som delar den drömmen. Drömmen om fridsriket. Drömmen om en rättvis och fredlig värld. Och just detta är Julens budskap - och innehåll.

Många kanske har svårt att läsa med i trosbekännelsen? För man tänker att jag tror ju inte på varje ord eller mening som den innehåller. Men att stämma in i trosbekännelsen är för det första en munnens bekännelse och för det andra inte en intellektuell handling, utan att framför allt ingå i en gemenskap av kristna över hela världen och i alla tider och även i dag. Men det finns en bekännelse som är mycket viktigare än munnens bekännelse –och det är fötternas bekännelse. Det är viktigare vart vi går och vad vi gör –än vad vi säger.

Att ha gått hit i dag denna julmorgon är en fötternas bekännelse. Jag tror att vi gick hit på våra fötter för att finna svaret på vår längtan. Svaret som finns i uttydningen av den dröm som ryms bortom orden ”I have a dream……” för att i berättelserna och sångerna om barnet som samtidigt är Fredsfurste – anar vi vår längtans mål. Det gäller storpolitik och fred mellan folk och länder –men det gäller även i det personliga och privata livet –I O,helga natt finns versraderna ”Uti din slav du ser en älskad broder, och se, din ovän blir dig kär”

Det gäller både kroppens frälsning : ”…och hjälpa de elända, värma/närma -till varandra/dem som vandra- kärlekslösa/och ur usla brunnar ösa.” men också själens frälsning ” ..dödens smärta/att vårt hjärta –frid må vinna/och en öppnad himmel finna.”

Att ordet blev kött –så börjar en av dagens texter: Betyder att munnens bekännelse blev fötternas bekännelse. Vi kallar det också för inkarnation –att Gud blev människa .Att Jesusbarnet föddes. Vårt hopp och svaret på vår längtan. Fötternas bekännelse var det att gå hit denna morgon –men den bekännelsen fortsätter när vi går här ifrån. Kanske har våra själar och vårt psyke blivit stärkta och inspirerade av sångerna och berättelserna - så att vår fötternas bekännelse för oss till nya möten där försoning och kärlek kan uppstå. Det är min tro och min jullängtan! AMEN

Julotta 2011-12-25 Täby kyrka

Vad var det som gjorde att vi gick upp så tidigt –och gick hit denna morgon?

Var och en får svara för sig själv.

Någon svarar tradition, en annan av oss svarar stämning. Men det är inte vilken tradition eller vilken stämning som helst. Vi vet alla vad som möter oss i denna gudstjänst.Budskapet om att folket som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Och budskapet om att ett barn föds och att det knyts stora förhoppningar till detta barn. Och så möts vi av ängeln som säger ”VAR INTE RÄDDA”-och så möts vi av änglasången som handlar om att ”Härlig är Jorden, härlig är Guds himmel, - aldrig förstummas tonen från himlen, i själens glada pilgrimssång. Änglar den sjöngo /först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd

Människa gläd dig, Frälsarn är kommen

Frid över jorden Herren bjöd”

Denna gudstjänst tror jag är svaret på vår längtan –den längtan som Martin Luther King uttryckte i den berömda inledningen till sitt medborgarrätts tal:

”I have a dream…..” Jag har en dröm. Hans dröm var att hans barn och barnbarn skulle behandlas som hela och fullvärdiga människor –trots att de hade svart hudfärg. Det är inte länge sedan. Det var 28 augusti 1963- inför 200.000 åhörare.

Vi är många som delar den drömmen. Drömmen om fridsriket. Drömmen om en rättvis och fredlig värld. Och just detta är Julens budskap - och innehåll.

Många kanske har svårt att läsa med i trosbekännelsen? För man tänker att jag tror ju inte på varje ord eller mening som den innehåller. Men att stämma in i trosbekännelsen är för det första en munnens bekännelse och för det andra inte en intellektuell handling, utan att framför allt ingå i en gemenskap av kristna över hela världen och i alla tider och även i dag. Men det finns en bekännelse som är mycket viktigare än munnens bekännelse –och det är fötternas bekännelse. Det är viktigare vart vi går och vad vi gör –än vad vi säger.

Att ha gått hit i dag denna julmorgon är en fötternas bekännelse. Jag tror att vi gick hit på våra fötter för att finna svaret på vår längtan. Svaret som finns i uttydningen av den dröm som ryms bortom orden ”I have a dream……” för att i berättelserna och sångerna om barnet som samtidigt är Fredsfurste – anar vi vår längtans mål. Det gäller storpolitik och fred mellan folk och länder –men det gäller även i det personliga och privata livet –I O,helga natt finns versraderna ”Uti din slav du ser en älskad broder, och se, din ovän blir dig kär”

Det gäller både kroppens frälsning : ”…och hjälpa de elända, värma/närma -till varandra/dem som vandra- kärlekslösa/och ur usla brunnar ösa.” men också själens frälsning ” ..dödens smärta/att vårt hjärta –frid må vinna/och en öppnad himmel finna.”

Att ordet blev kött –så börjar en av dagens texter: Betyder att munnens bekännelse blev fötternas bekännelse. Vi kallar det också för inkarnation –att Gud blev människa .Att Jesusbarnet föddes. Vårt hopp och svaret på vår längtan. Fötternas bekännelse var det att gå hit denna morgon –men den bekännelsen fortsätter när vi går här ifrån. Kanske har våra själar och vårt psyke blivit stärkta och inspirerade av sångerna och berättelserna - så att vår fötternas bekännelse för oss till nya möten där försoning och kärlek kan uppstå. Det är min tro och min jullängtan! AMEN

Julotta 2011-12-25 Täby kyrka

Vad var det som gjorde att vi gick upp så tidigt –och gick hit denna morgon?

Var och en får svara för sig själv.

Någon svarar tradition, en annan av oss svarar stämning. Men det är inte vilken tradition eller vilken stämning som helst. Vi vet alla vad som möter oss i denna gudstjänst.Budskapet om att folket som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Och budskapet om att ett barn föds och att det knyts stora förhoppningar till detta barn. Och så möts vi av ängeln som säger ”VAR INTE RÄDDA”-och så möts vi av änglasången som handlar om att ”Härlig är Jorden, härlig är Guds himmel, - aldrig förstummas tonen från himlen, i själens glada pilgrimssång. Änglar den sjöngo /först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd

Människa gläd dig, Frälsarn är kommen

Frid över jorden Herren bjöd”

Denna gudstjänst tror jag är svaret på vår längtan –den längtan som Martin Luther King uttryckte i den berömda inledningen till sitt medborgarrätts tal:

”I have a dream…..” Jag har en dröm. Hans dröm var att hans barn och barnbarn skulle behandlas som hela och fullvärdiga människor –trots att de hade svart hudfärg. Det är inte länge sedan. Det var 28 augusti 1963- inför 200.000 åhörare.

Vi är många som delar den drömmen. Drömmen om fridsriket. Drömmen om en rättvis och fredlig värld. Och just detta är Julens budskap - och innehåll.

Många kanske har svårt att läsa med i trosbekännelsen? För man tänker att jag tror ju inte på varje ord eller mening som den innehåller. Men att stämma in i trosbekännelsen är för det första en munnens bekännelse och för det andra inte en intellektuell handling, utan att framför allt ingå i en gemenskap av kristna över hela världen och i alla tider och även i dag. Men det finns en bekännelse som är mycket viktigare än munnens bekännelse –och det är fötternas bekännelse. Det är viktigare vart vi går och vad vi gör –än vad vi säger.

Att ha gått hit i dag denna julmorgon är en fötternas bekännelse. Jag tror att vi gick hit på våra fötter för att finna svaret på vår längtan. Svaret som finns i uttydningen av den dröm som ryms bortom orden ”I have a dream……” för att i berättelserna och sångerna om barnet som samtidigt är Fredsfurste – anar vi vår längtans mål. Det gäller storpolitik och fred mellan folk och länder –men det gäller även i det personliga och privata livet –I O,helga natt finns versraderna ”Uti din slav du ser en älskad broder, och se, din ovän blir dig kär”

Det gäller både kroppens frälsning : ”…och hjälpa de elända, värma/närma -till varandra/dem som vandra- kärlekslösa/och ur usla brunnar ösa.” men också själens frälsning ” ..dödens smärta/att vårt hjärta –frid må vinna/och en öppnad himmel finna.”

Att ordet blev kött –så börjar en av dagens texter: Betyder att munnens bekännelse blev fötternas bekännelse. Vi kallar det också för inkarnation –att Gud blev människa .Att Jesusbarnet föddes. Vårt hopp och svaret på vår längtan. Fötternas bekännelse var det att gå hit denna morgon –men den bekännelsen fortsätter när vi går här ifrån. Kanske har våra själar och vårt psyke blivit stärkta och inspirerade av sångerna och berättelserna - så att vår fötternas bekännelse för oss till nya möten där försoning och kärlek kan uppstå. Det är min tro och min jullängtan! AMEN

Julotta 2011-12-25 Täby kyrka

Vad var det som gjorde att vi gick upp så tidigt –och gick hit denna morgon?

Var och en får svara för sig själv.

Någon svarar tradition, en annan av oss svarar stämning. Men det är inte vilken tradition eller vilken stämning som helst. Vi vet alla vad som möter oss i denna gudstjänst.Budskapet om att folket som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Och budskapet om att ett barn föds och att det knyts stora förhoppningar till detta barn. Och så möts vi av ängeln som säger ”VAR INTE RÄDDA”-och så möts vi av änglasången som handlar om att ”Härlig är Jorden, härlig är Guds himmel, - aldrig förstummas tonen från himlen, i själens glada pilgrimssång. Änglar den sjöngo /först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd

Människa gläd dig, Frälsarn är kommen

Frid över jorden Herren bjöd”

Denna gudstjänst tror jag är svaret på vår längtan –den längtan som Martin Luther King uttryckte i den berömda inledningen till sitt medborgarrätts tal:

”I have a dream…..” Jag har en dröm. Hans dröm var att hans barn och barnbarn skulle behandlas som hela och fullvärdiga människor –trots att de hade svart hudfärg. Det är inte länge sedan. Det var 28 augusti 1963- inför 200.000 åhörare.

Vi är många som delar den drömmen. Drömmen om fridsriket. Drömmen om en rättvis och fredlig värld. Och just detta är Julens budskap - och innehåll.

Många kanske har svårt att läsa med i trosbekännelsen? För man tänker att jag tror ju inte på varje ord eller mening som den innehåller. Men att stämma in i trosbekännelsen är för det första en munnens bekännelse och för det andra inte en intellektuell handling, utan att framför allt ingå i en gemenskap av kristna över hela världen och i alla tider och även i dag. Men det finns en bekännelse som är mycket viktigare än munnens bekännelse –och det är fötternas bekännelse. Det är viktigare vart vi går och vad vi gör –än vad vi säger.

Att ha gått hit i dag denna julmorgon är en fötternas bekännelse. Jag tror att vi gick hit på våra fötter för att finna svaret på vår längtan. Svaret som finns i uttydningen av den dröm som ryms bortom orden ”I have a dream……” för att i berättelserna och sångerna om barnet som samtidigt är Fredsfurste – anar vi vår längtans mål. Det gäller storpolitik och fred mellan folk och länder –men det gäller även i det personliga och privata livet –I O,helga natt finns versraderna ”Uti din slav du ser en älskad broder, och se, din ovän blir dig kär”

Det gäller både kroppens frälsning : ”…och hjälpa de elända, värma/närma -till varandra/dem som vandra- kärlekslösa/och ur usla brunnar ösa.” men också själens frälsning ” ..dödens smärta/att vårt hjärta –frid må vinna/och en öppnad himmel finna.”

Att ordet blev kött –så börjar en av dagens texter: Betyder att munnens bekännelse blev fötternas bekännelse. Vi kallar det också för inkarnation –att Gud blev människa .Att Jesusbarnet föddes. Vårt hopp och svaret på vår längtan. Fötternas bekännelse var det att gå hit denna morgon –men den bekännelsen fortsätter när vi går här ifrån. Kanske har våra själar och vårt psyke blivit stärkta och inspirerade av sångerna och berättelserna - så att vår fötternas bekännelse för oss till nya möten där försoning och kärlek kan uppstå. Det är min tro och min jullängtan! AMEN

Julotta 2011-12-25 Täby kyrka

Vad var det som gjorde att vi gick upp så tidigt –och gick hit denna morgon?

Var och en får svara för sig själv.

Någon svarar tradition, en annan av oss svarar stämning. Men det är inte vilken tradition eller vilken stämning som helst. Vi vet alla vad som möter oss i denna gudstjänst.Budskapet om att folket som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Och budskapet om att ett barn föds och att det knyts stora förhoppningar till detta barn. Och så möts vi av ängeln som säger ”VAR INTE RÄDDA”-och så möts vi av änglasången som handlar om att ”Härlig är Jorden, härlig är Guds himmel, - aldrig förstummas tonen från himlen, i själens glada pilgrimssång. Änglar den sjöngo /först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd

Människa gläd dig, Frälsarn är kommen

Frid över jorden Herren bjöd”

Denna gudstjänst tror jag är svaret på vår längtan –den längtan som Martin Luther King uttryckte i den berömda inledningen till sitt medborgarrätts tal:

”I have a dream…..” Jag har en dröm. Hans dröm var att hans barn och barnbarn skulle behandlas som hela och fullvärdiga människor –trots att de hade svart hudfärg. Det är inte länge sedan. Det var 28 augusti 1963- inför 200.000 åhörare.

Vi är många som delar den drömmen. Drömmen om fridsriket. Drömmen om en rättvis och fredlig värld. Och just detta är Julens budskap - och innehåll.

Många kanske har svårt att läsa med i trosbekännelsen? För man tänker att jag tror ju inte på varje ord eller mening som den innehåller. Men att stämma in i trosbekännelsen är för det första en munnens bekännelse och för det andra inte en intellektuell handling, utan att framför allt ingå i en gemenskap av kristna över hela världen och i alla tider och även i dag. Men det finns en bekännelse som är mycket viktigare än munnens bekännelse –och det är fötternas bekännelse. Det är viktigare vart vi går och vad vi gör –än vad vi säger.

Att ha gått hit i dag denna julmorgon är en fötternas bekännelse. Jag tror att vi gick hit på våra fötter för att finna svaret på vår längtan. Svaret som finns i uttydningen av den dröm som ryms bortom orden ”I have a dream……” för att i berättelserna och sångerna om barnet som samtidigt är Fredsfurste – anar vi vår längtans mål. Det gäller storpolitik och fred mellan folk och länder –men det gäller även i det personliga och privata livet –I O,helga natt finns versraderna ”Uti din slav du ser en älskad broder, och se, din ovän blir dig kär”

Det gäller både kroppens frälsning : ”…och hjälpa de elända, värma/närma -till varandra/dem som vandra- kärlekslösa/och ur usla brunnar ösa.” men också själens frälsning ” ..dödens smärta/att vårt hjärta –frid må vinna/och en öppnad himmel finna.”

Att ordet blev kött –så börjar en av dagens texter: Betyder att munnens bekännelse blev fötternas bekännelse. Vi kallar det också för inkarnation –att Gud blev människa .Att Jesusbarnet föddes. Vårt hopp och svaret på vår längtan. Fötternas bekännelse var det att gå hit denna morgon –men den bekännelsen fortsätter när vi går här ifrån. Kanske har våra själar och vårt psyke blivit stärkta och inspirerade av sångerna och berättelserna - så att vår fötternas bekännelse för oss till nya möten där försoning och kärlek kan uppstå. Det är min tro och min jullängtan! AMEN

Vad önskar du dej i Julklapp?

“Vad önskar du dej i julklapp?” Jag vill veta lite mer om förutsättningarna, därför ställer jag en motfråga. “Får jag önska precis vad jag vill?” Och jag får till svar: “Jo, du får önska precis vad du vill, men jag lovar inte att du får det du önskar. Jag kan inte lova att du får något alls.”

Om jag får önska precis vad jag vill så önskar jag Fred på jorden och frid i människornas hjärtan. Jag önskar också att alla skall få äta sig mätta och slippa frysa. Och så att ingen skall behöva vara rädd. Särskilt barnen skall aldrig mer behöva vara rädda. När jag fortsätter min önskelista så blir hela tillvaron indragen. Även växterna, djuren -ja hela naturen, har rätt till en God Jul. Ett gott liv. För oss människor önskar jag dessutom förmåga att älska och att ta emot kärlek. Skönhetsupplevelser och glädjestunder.

Jag tror att du delar min önskelista. Att julhandla är att göra sådana handlingar att vår önskelista blir verklighet. Detta är sammanfattningen av julevangeliet. Att “Ordet blev kött”(Joh 1:14 gamla översättningen) Inkarnationen blev verklighet. Att Gud blir människa. Att önskelistan blir förverkligad, varje dag.

Att handla en och annan present i affären är inte heller fel. Ty det är saligare att ge än att ta. Julklappen är ett tafatt försök att handla så att Önskelistan blir verklighet. Därför är också givandet till fattiga, hungriga och hemlösa som störst inför julhelgen. Allt hör ihop.

Att julhandla på riktigt är inget man klarar själv. Inget som går att göra ensammen. Det nyfödda Jesusbarnet är ett hjälplöst barn. Han är helt beroende av människors handlande för att överleva och växa upp. Liksom vi är helt beroende av varandra. Mest beroende är vi av dem som står oss närmast. Ett riktigt Julfirande handlar först och främst om relationer. Därför står gemenskap med vår egen familj(om vi har någon) och de som vi älskar mest, högst upp på önskelistan. Och när den gemenskapen uteblir, blir smärtan nästan outhärdlig i Juletid.

Glöm därför inte att Julevangeliet om att Ordet blev kött, gäller hela tillvaron och allt levande. Också dig själv. Heligheten och kärlekens möjlighet finns i allt och i alla. Detta rymmer också förlåtelsens möjlighet, när vårt julfirande misslyckas. När Jesusbarnet blev vuxet sa han :”Fader förlåt dem ,ty de vet inte vad de gör.” Han vet att vi som misslyckas i våra kärleksförsök i grunden är oskyldiga(men ansvariga).

“Du är ett barn som ligger på ett jordgolv,

du fryser om vi inte griper in.

Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,

du bjuder älskande på moget vin.

Du stiger ut ur alla tomma gravar,

du är en vind som säger :det blir vår

Du kommer som en flykting över bergen

du följer oss dit ingen annan når.” (Sv ps 717:2)

GOD JUL!    Johan Blix,er kyrkoherde

“Omsorgen om den enskilda människans själ, måste alltid vara större än omsorgen om kyrkans identitet”  JB-x

 

 

Kyrkofullmäktige i Täby 2011-11-09 -avslutningsandakt

 

 

Jesus säger att “Guds rike är inom Er”(Luk 17:20 ff)

-kan vi ta det till oss?

Att vi alla -  var och en av oss

-är bärare av Guds rike

 

Var finns Gud?

 

I himmelen ? -ja naturligt vis.

I kyrkan -ja,naturligt vis.

 

Men ändå sjunger vi :

“Icke i hus av händer bor-den som seraferna tjänar”

 Och psalm 56 i psalmboken  fortsätter i 2:a versen.

 

“Vi är Herrens kyrkohus -byggt av levande stenar”

 

Visst är Guds i kyrkan -men endast när det är människor i kyrkan, är Gud där i hela sin levande fullhet. Vi är herrens kyrkohus  -byggt av levande stenar.

 

Om Vi kunde - på allvar - ta till oss denna sanning så skulle hela världen och våra egna liv bli mycket bättre. För det Heliga är vi lärda att vara rädda om!

 

Om alla människor jag och du möter är heliga -så måste vi behandla alla med respekt och vördnad-och med varsamhet. Ty man skall vara varsam om det heliga.

 

Vem är mest helig? Kanske är alla lika heliga? Men om det finns ett svar på frågan så säger jag för min del att barnen är de heligaste människorna. Och skall behandlas därefter.

 

Och bland oss vuxna? Om vi skall gradera vuxnas  helighet ?

De fattiga, sjuka och olyckliga kommer först -heligheten bor inte minst i det sköra, i det som lätt kan skadas.

 

Vi får inte heller glömma att vi själva är Heliga -och att vi skall behandla oss själva med respekt och varsamhet. Detta är kanske det svåraste ? -och det får aldrig ske på andras bekostnad.

 

Jesus sa: “Guds rike är inom er”

Alla själars dag i Täby kyrka

Under allhelgonahelgen tänker vi på våra döda. De flesta skiljer nog inte så mycket på Alla Helgons Dag(som var i går) och Alla Själars dag(som är i dag). Det tycker jag är bra. Visserligen är inte alla Helgon. Men frågan är om ens Helgonen är det? Alltså lite finare och lite godare människor än andra. Visst är vissa mera goda än andra- men de är ju bara att gratulera. De kanske har fått både rätta gener och en kärleksfull uppväxt. Och de som inte förmår vara fyllda av godhet -kanske har de inte fått ta emot godhet och kärlek??

Visst behöver vi förebilder, människor som vi vill efterlikna. För alla bör vi sträva efter godhet och kärlek - det är själva meningen med livet. Men i vilket avseende helgonen är förebilder kan nog variera. Den heliga Birgitta var väl tokig på gränsen till galen -det ansåg både Luther och August Strindberg. Det förebildliga är två saker tycker jag. Hon hjälpte verkligen de fattiga och hon drog sig inte för att säga ett och annat sanningens ord till både påvar och konungar. Den helige Franciskus var väl  tokig på sitt sätt -men också han hjälpte verkligen de fattiga och förstod allt levandes Helighet.

Alla människor är på något sätt heliga -eftersom livet är Heligt. Vi är helighetsvarelser. När vi tänker på alla som gått före oss kan vi tänka på dem som Heliga. Heligheten binder oss levande samman med de döda. Inte med de dödas kroppar för hos de döda har personligheten lämnat kroppen, och därmed också förändrats. Hur detta riktigt är diskuteras i dagens episteltext och nya testamentets lära om uppståndelsen är inte enkel och entydig. Tvärt om paradoxal och motsägelsefull. Här talas både om uppståndelse på den yttersta dagen och om att rövaren på korset som omedelbart kommer till himmelen.( “i Dag skall du vara med mig i paradiset) Här talas också tydligt om kroppens uppståndelse, för att visa att Jesus verkligen var kroppsligt uppstånden berättas att han talade, åt och tog i människor -kroppslig aktivitet. Men det talas också om att “vidare finns det himmelska kroppar och jordiska kroppar”

Heligheten binder oss samman med varandra och med de döda. Varje människa består av kropp, själ och ande. Vi har en kropp. Vi har en själ - eller ett psyke. Men vi har ingen ande -anden i oss är Guds Helige ande. Det är samma ande i dig som i mig och samma som finns i alla levande och i alla döda.

När vi tänker på de döda så upplever vi också tydligare vår egen dödlighet. Och detta gör oss mer levande!

Kan vi ha gemenskap med de döda?

*Alla ljus på kyrkogårdarna denna helg tyder på det.

*Och ibland tycker vi väl att vi får en hälsning från den andra sidan.

*Det kan vara en solstråle som letar sig igenom kyrkfönstret under begravningsgudstjänsten.

*Eller en fågel som envisas med att sippa på fönsterbläcket och kvittra.

• Ellen en stark känsla an närvaro av någon som inte går att se.
• De som vi har älskat lämnar aldrig våra hjärtan, även om de är döda.

Bönen är till sitt väsen gränsöverskridande, liksom kärleken och lovsången. I mässan säger eller sjunger vi :”Med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran vill vi tillbedjande sjunga”

Mest gränsöverskridande är Jesus Kristus. I honom är det som vi lever, andas och är till. Han sa själv att vi kan möta honom i våra minsta bröder och systrar. Han är före all tid och han är alltid i nuets livsögonblick. Han kommer till oss från framtiden.

I nattvardens ögonblicksnu står tiden stilla och vi möter evigheten och det eviga livet och Kristus själv. Vi kan aldrig förstå detta men vi kan fördjupas i vår förundran och vi kan öva oss i den kärlek som ger livsmening. I nattvardsmåltiden sluts ringen i öster av våra döda. I mässans gemenskap utplånas - för ett heligt ögonblick - gränsen mellan levande och döda. Bara du själv vet vilka du är tillsammans med. Kanske är någon ytterligare  med dig som du inte vet. Ett är säkert ;du och Kristus är där.

Beredelseord Täby kyrka 2011-10-08 -Birgittamässa/medeltidston

Ända sedan medeltiden - och tidigare också - tillhör det en kristen kyrkas ordning att rannsaka sig innan man går till mässan. Vi gör det än i dag.

Det finns alltid sådant som vi ångrar att vi gjort, och- inte minst -ångrar vi,  att vi inte gjort det vi borde gjort.

Detta  är inte gammaldags och passé -det är högaktuellt, ty i detta avseende har människans natur inte ändrats genom århundraden.

Varför skall vi rannsaka oss innan vi närmas oss det heliga och vårt eget inre?

Därför att det är naturligt och bra att tvätta sig ren, innan man går på en finare middag, som man är bjuden till.

Av tre skäl:

1) Artighet mot värden -i detta fall Gud

2) Artighet mot de andra middagsgästerna -de andra som går till nattvarden i dag

3) Omsorg om sig själv -man mår ju själv bättre på festen om man är fin/ nybadad.

Hur var det nu med Birgitta -ett helgon! Behövde hon rannsaka sig? Eller är helgon så rena och fina i själen (och kroppen) att det är alldeles onödigt med syndabekännelse?

Tvärt om!

Helgonen är INTE de människor som alltid gjort allting rätt!

Jag tror, att endast de som en eller flera gånger varit minst halvvägs nere i helvetet, kan bli helgon. Endast de med helveteserfarenheten, kan på ett trovärdigt sätt vittna om Nåden och förlåtelsen.

Kanske är vi inte så olika: du, jag och Birgitta? - inför det vi nu skall göra - bekänna våra synder:

Mellan Arlanda och Chicago 28/5 2011.

Vad döljer sig i ett flygplan?

En hel värld!

Av tankar och drömmar

Hur blev alla dessa avsked?

I natt eller tidigt i morse?

Tänk om

Alla tankar och drömmar

Som finns i planet

Kunde mätas

Eller kunde ses

Eller kunde höras

Tillsammans

På en gång

Eller

Var för sig

På en gång

Ändå ryms

Oändligheten

I en enda människa själ

Där tillåter Gud

Skapelseundret

Kroppen som tempel

Inte för tillbedjan

Inte för riter

Inte för offer

Men för närvaro

Helig närvaro

Jb-x

“Yoy can not, not communicate” frågan är vad du säger,kommunicerar,när du tiger ?