Jag är gotlänning, så jag är van vid får. Fast på Gotland säger vi inte får och lamm, utan lamm och lammungar. Trots att det finns många lamm på Gotland, så tror jag inte man kan hitta en enda abonnent i den gotländska telefonkatalogen med titeln fåraherde. Inte heller har jag sett någon herde i arbete på Gotland. Lammen tycks klara sig bra ändå. Tiderna förändras. Herden har blivit överflödig!
När Bibeln i Gamla Testamentet talar om Herden då är det Gud som avses. I Nya Testamentet är det Jesus. Jesus är Herden, och fåren, det är vi. Frågan är: Har herden blivit överflödig också för oss, precis som för de vanliga lammen?
Låt oss gå tillbaka till våra lamm. Har de blivit FRIARE utan herde? Knappast! Nu är det fårnät i stället. Lammen är inhägnade inom ett bestämt område. Innanför detta område har lammen sin så kallade frihet. Det betyder att djungelns lag råder. Djuren gör sinsemellan upp sin sociala rangordning, efter principen: Den starke har mest rätt. De små och svaga lammen går vilse, blir uppgivna och illa medfarna.
På samma sätt är det med den mänskliga friheten. Ingen kan bestrida att mänskliga fri- och rättigheter i hög grad gäller för oss svenskar i dag. Också andlig frihet har vi. Man får tro och tänka precis som man vill. Det mesta anses i denna frihets namn för lika bra och lika sant.
Men ändå – de flesta människor upplever sig inte som lyckliga och fria, med ett meningsfullt livsinnehåll. Att herden faktiskt har ersatts med fårnät, som man måste hålla sig innanför – det har många inte ens märkt.
Jesus är vår herde. Han är den gode herden. Han kallar sina får vid namn. När han har släppt ut alla sina får går han framför dem och fåren följer honom, ty de känner hans röst. Skulle ett enda av de 100 fåren springa vilse, så lämnar han tillfälligt de 99 och letar efter den borttappade lammungen.
Det är frivilligt att följa honom. Men vi får följa honom. När vi gör det får vi frihet. Inte den falska friheten att gå vart vi vill inom ett inhägnat område. Nej, verklig frihet att ströva fritt på livets alla marker. Frihet att inte alltid behöva vara på vår vakt mot rovdjur eller de andra fåren. Vår herde känner varje får och han bryr sig om varje får. Jesus bryr sig om dej. Han ställer oss inte innanför andliga lammnät så att vi ska klara oss själva. Han går mitt i sin hjord – är närvarande.
Men som en riktig herde använder han inga tvångsmetoder. Man är fri att följa honom och få den trygghet som finns i hans närhet. Men man är också fri att inte följa honom. Vi är så vana vid vardagslivets kravtänkande att vi i regel för över det på religionens område också. Vi frågar oss, nästan oreflekterat: Vad är det jag måste ändra på i min personlighet eller i mitt liv för att bli ett får i Herrens hjord?
Min vän, det enda som krävs är att vi vill följa honom. Om vi gör det blir vi indragna i ett sammanhang. Vi kommer att tillhöra hjorden. Det betyder inte att livet blir en dans på rosor. Men det betyder att man inte behöver vakta så mycket på sig själv och på sitt liv, utan att man i stället blir fri att leva det.
