Jesus Kristus – några reflektioner

LÄRAN ÄR ETT ANDRAHANDSSPRÅK

Den förnuftiga och logiska reflektionen över religiösa frågor har naturligtvis sitt berättigande. Det är viktigt att veta för­nuftets plats i relation till det man försöker reflektera över. Att det finns en Gud är både oförnuftigt och förnuftigt. Religionen har flera ”språk”. Ett är riten. Andra är mystiken, kärleksgärningarna och så lärans språk. Det är viktigt att min­nas att lärans språk alltid är sekundärt i förhållande till de andra språken. Läran försöker med ord beskriva det som ”händer” i de andra ”språken”. Därför är läran i sig inte mycket att ta ställning till. Det är ungefär som om man vill ta ställning till musik av en viss kompositör. Det duger då inte att skaffa litteratur och läsa om musiken och om kompositö­ren. Det är först när man börjar lyssna på musiken, eller kan­ske själv spelar den som man trängt in i och förstått denna musikvärld. Då får man en personlig relation till den som gör att man kan ta ställning. På samma sätt är det med religionen och den Kristna tron. Efter denna viktiga inledning, tar jag mig ändå före att reflektera över några kristna lärosatser.

 

JUNGFRUFÖDELSE

Jungfrufödselns budskap är födelse – inte Jungfru. När Gud hade skapat människan (ur intet) och såg hur vi levde, ångrade Gud att han hade skapat människan (1 Mos 6:5-8). Därför lät han syndafloden komma. Men han gav männis­kosläktet en chans genom att spara Noa (som var en god människa). Utifrån Noa förökade sig människorna igen och blev många men alla blev inte goda. Experimentet miss­lyckades. Då utsåg Gud ett särskilt folk till att vara hans sär­skilda representanter på jorden. Men inte ens Guds utvalda folk levde rätt och riktigt. Då sände Gud profeter för att tala folket till rätta. Men inte heller det hjälpte. Alla människor var Adams ättlingar och bar destruktionens och ondskans negativa möjlighet i sina liv. Då tänkte Gud, jag får på något sätt göra om alltihop från början. En ny och annorlunda Adam men hur? Jo, nu skall jag inte igen skapa ur intet. Jag ska låta mig födas som människa. Då kanske de ska lyss­na på mig – om jag blir en av dem. Det uppseendeväckande med jungfrufödseln är således inte ”avlad av den helige ande” utan just själva födelsen. Därför säger Nicenska tros­bekännelsen: ”född och icke skapad”. Men för oss kvarstår det obegripliga med att Maria inte hade haft någon man. Kan det vara sant? Gud ansåg sig behöva en kvinna, för att komma människorna riktigt nära, men inte en man. Kan påståendet om uppståndelsen vara sant? Gud bryter ibland mot sina egna naturlagar. Gud kan göra det för att Gud är Gud. Vi kan tycka att det är onödigt och förvirrande. Det sker mycket sällan. Många önskar att det skulle ske oftare att det skulle vara lättare att tro. I själva verket vet i inte om det någonsin sker. Vi vet endast att så som vi tror oss veta att naturlagarna fungerar; i enlighet med detta verkar det som att Gud i undantagsfall inte följer sina egna lagar. Vi vill gärna veta varför. Men om vi hade svaren på alla frå­gor blev religionen onödig, eftersom den är vårt försök att gripa det ogripbara.

 

JESUS MÅSTE HA HAFT ETT VAL

Om Jesus sägs det ”frestad i allt som vi dock utan synd”. Det finns ett drag av predestination berättelserna om Jesus. Inte minst i passionshistorien. Hade det kunnat annorlunda? Hade Jesus som är sann Gud- kunnat falla för djävulens frestelser? Hade han valmöjligheten att inte gå till Jerusalem för att korsfästas? Kunde han ha avbrutit hela projektet och i stället gömt sig i bergen, återkommit, bildat familj och försörjt sig som snickare? Dessa frågor är frågor inom förnuftets begränsade ram och frågor på våra mänskliga villkor. ‘.len vi vill gärna ha svar på dem. Men det far vi aldrig! Däremot kan vi reflektera utifrån dessa frågor om vad det innebär att vara människa. Och (kanske) vad det innebär att vara Gud.

 

Det som gör människan till en moraliskt ansvarig varelse, till skillnad från de andra djuren, är hennes möjlighet att välja. Möjligheten att utifrån en egen uppfattning om rätt och fel välja det rätta, även om det innebär nackdelar för mig person­ligen. Men också möjligheten att välja det som är fel. Jag anser att vi bör hålla fast vid att Jesus var en moraliskt ansvarig per­son. Därför måste vi hålla fast vid tanken på att han verkligen gjorde val i livet. Givetvis är det logiskt att påstå att om Jesus är Gud så kan han aldrig välja fel, men vi utgår då ifrån en Gudsbild som är en logisk princip och inte en levande helig­het. Själva frågeställningen visar igen logikens oanvändbarhet när det gäller att gripa det ogripbara.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s