Livsglädje

Det är lättare att skriva om sorg, än om glädje. Det är lättare att predika på långfredagen än på påskdagen. Det är lättare att göra någon ledsen, än att göra någon glad. I kyrkan säger vi ”upplyft era hjärtan till Gud och hör dagens heliga evangelium”. Vi vet att evangelium betyder glatt budskap – men blir vi verkligen glada av att höra evangeliet läsas? Ser vi glada ut när vi läser evangeliet?

 

Livsglädjen är olika nära hos olika personer. En del människor har en depressiv läggning att kämpa med hela livet. Andra har det lättare som är naturligt gladare. Men också livsinställning spelar roll. Det går inte att befalla fram en positiv livsinställning. Men man kan stimuleras till och öva sig till att ha det. Vi betyder också mycket för varandra. Är vi genuint glada, gör vi andra glada. Umgås vi med negativa personer, blir vi negativare själva.

 

Även vår livssituation spelar roll. I dödens närhet upplever vi oss som mest levande. Jag tror det gäller både den som är nära döden själv och den som är nära någon som ska dö eller just har dött. Det var nära ögat – säger vi när vi just med en sekund undvikit en trafikolycka. I ögonblicket därefter känner vi oss mycket levande.

 

Men också andra livssituationer levandegör oss. Ger oss kickar som det heter. Fallskärmshopp, offpiståkning, en bra konsert eller att uppleva sitt eget barns födelse.

Men den genuina livsglädjen kan inte komma ur enstaka händelser. Det räcker inte med kickar. Vårt upprepade sökande efter dem kan bli en farlig och destruktiv jakt –till skada för vårt eget liv och andras.

 

Bo Setterlind skaldar i psalm 303 ”Det finns en bro från tro, till ro”. I bästa fall kan en tro vara grunden för en stabil livsglädje. En stabil botten att stå på, i ett hav med djupt vatten men inte högre än att jag bottnar –fastän vågorna ibland går över mitt huvud. Det är inte säkert att en kristen har mera livsglädje än en icke-kristen. Men det är troligt att en kristen person har större livsglädje än han annars skulle haft som icke-kristen.

 

Som kristen är jag, i mina bästa stunder, inte rädd för något annat än det onda inuti mig själv. (Jag kan förstås vara rädd för att något ont ska hända de som jag älskar, men det är en annan sak). Rädsla är det största hindret för äkta livsglädje. Livsglädjen finns alltid i det närvarande.Glädjens grund är tron på att kärleken och godheten är de starkaste krafterna i världen. Den envisa, trotsiga tron på detta är en grundton i kristen tro. En tro som kommer från livet självt och från närheten till Jesus. Han som ”levde vårt liv och dog vår död”.

 

”Var inte rädd

Det finns ett hemligt tecken

Ett namn som skyddar di, nu när du går

Din ensamhet har stränder, in mot ljuset

Var inte rädd

I sanden finns det spår” Sv ps.256

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s