Oro finner ingen ro

Oro är en liten grej inne i en klocka som hela tiden rör sig. Den finner ingen ro.

 

Det finns så mycket att oroa sig över. Föräldrar oroar sig för barnen. Hur ska det gå för dem? Om de misslyckas oroar man sig inte bara för dem utan också för att man själv har del i deras misslyckanden. Oron är släkt med skulden men är inte samma sak. Många oroar sig för sådant som man inte kan göra något åt. För att flygplansresan ska gå bra.

 

Ibland vet man inte varför man är orolig. Man bara är orolig. Och en del människor är mera oroliga än andra. Den oro som vi inte kan finna orsaken till är en småkusin till ång­esten.

Lite oro är sunt. Den som aldrig oroar sig har ingen riktig verklig­hetskontakt eller är lite sjuk på något annat sätt.

 

Men den kristna tron, då? Den tar väl bort oron? Bo Setterlind har ju skaldat …Det går en bro från tro till ro… (Sv ps 303:3). Men så där dag­ligdags är nog inte vi kristna mindre oroliga än andra. Jag tror till och med att vi oroar oss mer. Varför? Jo, att vara kristen är ju också att ha fått ansvaret tydliggjort för sig! Att bli kristen betyder inte att livet med en gång blir enklare eller mindre oro­ligt.

 

Men vad är det då för mening med kristen tro? Så frågar vi oss gärna för vi är vana att värdera i lön­samhetstermer. Allt ska löna sig för att det ska vara någon mening. Så säljer Livets ord sin så kallade kris­tendom. Kom och gå med! Du blir både rik, frisk och glad! Skaffa en tro som duger i Livets ord du ska se att det lönar sig!

 

Men en tro som duger i Täby församling – den kanske inte lönar sig alls! Hos oss får oron plats mitt i tron. Och inte blir du garanterat rikare, friskare eller gladare.

Men vad är då meningen? Jo, meningen är att komma närmare Sanningen och närmare sig själv och närmare Gud. Och då blir ditt liv mera i överensstämmelse med vad det var tänkt från början.

 

Både kyrkan och tron har, i en lång tradition, kunskap och medel för att hantera oron. Den oro, som ibland, förstärks av en medveten tro. Vårt mest tillgängliga medel är själva kyr­korummet. Det är viktigt att kyr­korna är öppna varje dag för enskild andakt. Täby gamla kyrka och Tibble kyrka är det. Att gå in i kyr­kan och bara sitta där ger ro. Att samtala med någon som har absolut

tystnadsplikt kan också ge ro i sjä­len. Och kraft att leva.

Jesus var själv orolig många gånger. Inte minst för hur det skulle gå för oss människor. Han var också oro­lig, för sin egen privata skull Getsemane. Men bönen gav honom styrka och ro.

Till slut har vi ro i vår tro. För vi vet att kärleken kommer att avgå med den slutgiltiga segern i kampen mellan ont och gott. Den kampen som rasar i Tjetjenien, i Bosnien och i ditt och mitt eget hjärta. I den tron kan vi leva i en orolig värld.

 

För inne i framtiden finns det stora lugnet. Guds egen ro. Den är till för DIG och för MIG.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s