Israel-Palestina, finns något hopp?

I dagens morgontidning  fylls förstasidan av Israels anfall mot Gaza. Det var ett svar på raketskjutningar från palestinier(Hamaz)in i Israel.Konflikten har många till synes olösliga delar. Frågan om återvändande är en. Statslösa Palestinier vill få återvända till sina gamla boplatser i nuvarande Israel. Återvända i många fall till hus och byar som inte längre existerar. Många av de som vill återvända har aldrig varit där- de är födda i flyktingläger. Nuvarande Jordanien(tidigare Transjordanien)bildades ungefär samtidigt(1946) som staten Israel. De var tillsammans ett brittiskt mandatområde innan(som delades i två 1921). Så på ett sätt kan man verkligen säga att det från början fanns en Två-statslösning .Men vissa palestinier hade också utropat en stat i Gaza-den upplöstes ganska snart.Det stora problemet är de plaestinier som i denna röra varken blev Jordanska eller Israelska medborgare. De blev statslösa-i vänta på……………………

När man nu talar om en Två-statslösning, tycker jag att den skulle bestå i Jordanien -Israel. Så att alla statslösa palestinier fick medborgarskap i någon av dessa stater -och att dessa stater bildade en federation eller något liknande. En avgörande fråga för allt liv i området är nämligen vattenfrågan och därmed kontrollen av Jordanflodens källor.

Många komplikationer finns. En viktig sådan är att om staten Israel får för många icke-judiska medborgare så riskerar judarna att bli i minoritet i sitt eget land -detta kan upplevas som särskilt hotfullt i en parlamentarisk demokrati(man kan mista majoriteten i parlamentet). Denna frågeställning gör det svårare både att lämna occuperat område och att göra statslösa palestinier till Israeliska medborgare.

Det är inte så länge sedan som världen hade tre delade huvudstäder. Jerusalem, Berlin och Nicosia.Mycket har blivit bättre i världen. Varken Berlin eller Nicosia är delade längre.

Jag rekommenderar stöd till en liten organisation som heter svenska Jerusalemföreningen. De driver Den gode herdens skola i Betlehem och ett viktigt sjukhus. Det är ett fredsprojekt och ett humanitetsprojekt. Också organisationen IM (Individuell Människohjälp) har ett bra projekt för upprättelse av kvinnor och flickor i bla Gaza. Genom Svenska Iraelinsamlingen kan man stödja fattiga och utsatta barn i Israel, och de är många.

Annonser

God Jul

Jag kom just från julottan kl 0500 i Täby kyrka. Vilka drivkrfater gör människor motiverade att gå upp vid 4-tiden för att komma till gudstjänst i kyrkan ? (Kyrkan var fullsatt). Jag tror det är berättelsen om Jesusbarnet. Man vet vad som väntar -och alla bär på denna längtan. Längtan efter fridsriket.Längtan efter fred.Jesusbarnet bär hoppet om en bättre värld. Det gäller alla människor, men även djur och natur.Det handlar om M L Kings ”I have a dream………..” Och så handlar det om Jesusbarnet -men också om oss alla. Jesusberättelsen är, precis som ”Adam- och- Eva- berättelsen” en berättelse om mänskligheten och dess villkor, men också en personlig berättelse om ditt och mitt livs möjligheter.Möjligheten att bli det som var meningen med våra liv när vi föddes.

God Jul!

Julkrubbans budskap – Gud-kärleken-i vardagen

Jag har vänner som är ekonomer och är intresserade och kunniga i kyrkliga och teologiska frågor. De vill inte att prästerna skall predika om finans- eller ekonomikrisen. De vill att prästerna skall predika om Gud och om Jesus.Och det är  bra  om man inte talar för mycket om det som andra vet bättre om .Men att låta ekonomerna sköta ekonomin och låta teologerna sköta Gud, är mycket riskfyllt. Det kan till och med vara livsfariligt.

Någon har sagt: ”Krig är en så allvarlig och viktig sak att man inte kan låta generalerna besluta om den.”

Det är här Julen och bilden av Julkrubban med Jesusbarnet kommer in. Julens budskap är så att säga en tydlig sammanblandning av det mänskliga med det gudomliga. Inkarnation, är den teologiska termen. Att Gud blev människa. Att Ordet blev kött -och tog sin boning mitt ibland oss. Där i krubban ligger Gud själv och är människa. Religionen, den kristna tron är inte till för att stanna i kyrkorna, utan är till för att påverka hela samhället – också ekonomi, politik,teknik och biltillverkning.

Kanske först och främst indirekt. ”Öppna ditt hjärta i bön och bot,upplåt vart hemligt rum.Red dig att taga Guds son emot -tro evangelium.Himmelriket är nära”(Svps 39) Om tron omskapar våra hjärtan -så att vi blir kärleksmänniskor. Så att vi blir Jesusmänniskor(eller i alla fall mer och mer lika Honom) -så påverkar detta givetvis våra beslut och handlingar som ekonomer,politiker (oavsett partifärg),vetenskapsmän, sjuksköterskor eller gatsopare.

Vi ser på julkrubban. Det är verkligen en fysisk syn. Där finns det nyfödda barnet-som behöver kärlek,mat och värme. Där finns de vise männen. De är tre,enligt legenden, och repressenterar hela världens befolkning.En är svart,en är gul och en är vit.(Världen bestod då av afrika, asien och resten).Men det brukar vara kor,kameler, åsnor,sebror,elefanter,lejon, får och vargar på en riktig julkrubba också.Alla med sina ögon och öron nyfiket riktade mot jesusbarnet. Frälsningen gäller inte endast överlevnaden för hela mänskilgheten -utan för allt levande. Inte nog med det utan hela universum är indraget. En supernova svävar över stallet.

Vi har snart nått ”turning point” för klimatfrågan. Avsmältningen av ismassorna på såväl antarktis som arktis har på några år fördubblats.

Efter andra världskriget, med massmorden, trodde många att ”aldrig mer”-mänskligheten skulle ha lärt sig. Men vi vet vad som hände på Balkan. Vi vet vad som hände i Ruwanda. Total kärlekslöshet och obefintlig moral.

I Julkrubban riktas hela världens ,ja hela universums uppmärksamhet mot Jesusbarnet. Uppmärksamhet med förväntan och hopp om räddning för planeten och ett bra liv för alla människor. Vi sjunger i en adventspsalm. ”Räddningstimman för världen står, nu begynner vårt jubelår..”(Svps 114). I krubban ligger alla människorbarn-och vi har alla själva legat där.Beroende av kärlek,omsorg,mat och värme. I krubban ligger Jesus som sa: ”Älska din nästa som dig själv” som sa till äktenskapsbryterskan ”Inte heller jag dömer dig …” Jeus som tog upp barnen i famnen och välsignade dem.  Jesus som sa:”Den som tror på mig skall inte vandra i mörkret……………….”

Ut från julkrubbans enorma kraft, i all sin svaghet, kan beslut komma om hur planeten skall räddas och människorna och djuren får möjlighet att leva ett värdigt och innehållsrikt liv. Därför måste vi predika inte bara om Jesus och Gud utan också om finanskrisen och den ekonomiska krisen. Därför räcker det inte om präster och teologer förvaltar Ordet med överlevnadsbudskapet. Alla har rätt och skyldighet att predika julens budskap. Man blir glad av det också. AMEN.

Vad kan vi lära av Luther? -och ngt om dagens kris

Motsägelsefulla tider. Vissa spanare tror att vi går mot en arbetslöshet på 30-tals nivå. Aldrig har en ekonomisk kris varit så internationell ? Det kan också vara ett hopp. Nu ,kanske, länder och insutitioner förstår samarbetets nödvändighet ? Vad är en ekonomisk kris ? Ja, inte detsamma som en finansiell kris. Krisen i finansvärlden drabbar inte människor på samma sätt som krisen i den sk reala ekonomin. Kris i den reala ekonomin kan innebära att människor mister sina arbeten, att de inte får tillräckligt med pengar till mat och bostad. Livets nödtorft. Konstigt, eftersom allt det som fanns innan krisen finns också nu. Jag menar åkrar att odla mat på, utsäde,arbetskraft osv.. Det som går ”i stå” är förhoppningar och förtroende. En ekonomisk kris beror inte på att det saknas pengar -den kan tvärt om fördjupas om man tillverkar mera pengar.

Om vi kan återskapa framtidstro och livsglädje -då kommer hjulen att rulla igen. Lätt att säga tulipanaros- men göra den?

Luther lär ha blivit tillfrågad om vad han skulle gära om han fick reda på att ”den yttersta dagen” var i morgon. Han lär ha svarat :”Då skulle jag ändå plantera mitt äppenträd!” Tala om framtidstro!

 

Täbf församlings ledord är glädje, gemenskap och framtidstro.

Om du går in på sidan ”Om Johan Blix” längst upp th -och klickar där och sen går längst ner på sidan ,så finner du en rubrik ”Vad kan vi lära av Luther” -där finns en nyskriven artikel i det ämnet.

Endast en svan i badviken i dag. Och två änder samt 4 viggar-var är alla fåglar ?

Hur blir man en god människa?

I morgon är jag kallad till Tibblegymnasiet som samtalspartner/inledare för två gymnasieklasser i deras insamlingsprojekt. Insamlingen går till ett barnhem i Bolivia som drivs av SOS barnbyar.Rubriken för min medverkan har man satt till  ”Hur blir man en god människa?”.  Just nu läser jag ” Tusen strålande solar” av Khaled Hosseini (W&W). Den outtalade fråga som finns genom hela den boken  är ”Hur kan vanliga människor bli så onda människor ?” Kanske finns svaret på frågan som skall behandlas i Tibblegymnasiet, ändå här ? Det tragiska i ”Tusen strålande solar” (och i ”Flyga drake” av samme författare) är just att alla människor(nästan!) kan bli onda människor(eller människor som gör eller möjliggör det onda).

Men godheten är också nedlagd som en möjlighet i varje människa. Så också motsatsen gäller.Varje människa kan bli en god människa(eller en som gör eller möjliggör det goda).Men varför blir det på det ena eller på det andra sättet ?

Svaret är: träning, i ordets vidare betydelse.

Genom att göra gott,kommer man att tänka flera goda tankar. Genom att göra gott,kommer man att bli bättre på att göra gott. Genom att göra gott ,kommer man att uppleva att man får godhet tillbaka själv(dvs man tjänar på att vara god). I all denna träning är kulturen (den goda humanistiska kulturen) en mycket viktig faktor, liksom den kristna tron och trons praktik: meditationen , gudstjänsten och kärleksgärningarna.

För att bli god,måste man inte först ha blivit träffad av godhet. Detta är en terapeutisk myt: att endast när du kan älska dig själv så kan du älska någon annan. (Nu är att älska förstås starkare än att vara god– eftersom älska innehåller mera känsla och att vara god (kanske?) mera handling). Men en viktig sak som kan förmera godheten och möjligheten att bli en godhetsmänniska är att bli befriad från sin egoism.Detta är ett av evangeliets viktigaste ärenden: att lyfta bort egoismen så att jag blir befriad till godhet(mot andra och därmed mot mig själv). Egentligen var den inledande meningen på detta stycke fel -dvs alla människor har blivit träffade av godhet-i någon mening- genom att bli födda. Vi är födda till att vara kärleksmänniskor. Kärlek och godhet smittar.

I morse var det 100-tals viggar på värtans yta.