Hopp om liv – nu och i evighetet Påsknattspredikan nr 2 2012

Påsknattsmässa 2012 kl 2330 i Täby kyrka (Nr 2)

En gång, den första långfredagen -dog Jesus Kristus
En gång, den första påskdagen – uppstod Jesus Kristus

Men sedan dess har det skett många dödar
Och sedan dess många uppståndelser

Inte så att vi träffar på och samtalar med människor som vi nyligen har begravt.
Men så att döden inte kan behålla sitt grepp över personligheter eller deras idéer.
Eller deras gärningar.

Till de flesta av er kan jag säga:

”en dag  är du en av dem
som har levat förut, i en svunnen tid
en dag kanske länge än, skall du vaggas till ro -själen finna frid.
Dina gärningar, ditt ord din tro
Vandrar vidare i dina barnbarns blod

Såsom havet bär var våg i sin famn
– famnar tillvaron evigt människan.
En dag är du en av dem
Som har levat förut, i en svunnen tid
En dag , kanske länge än, skall du vaggas till ro
Själen finna frid

Dina gärningar, ditt ord din tro
Vandrar vidare i dina barnbarns blod.”

Döden förmår inte rå på generna -trots att individerna dör. Döden förmår inte heller rå på den goda uppfostran -trots att föräldrarna och andra vuxna läromästare dör.

Det finns också en tro på själens odödlighet i vår bibel och i våra trosföreställningar.

Jesus säger till en av rövarna som korsfästes vid hans sida : ”I dag, skall du vara med mig i paradiset”. Det var inte ett kroppsligt möte som avsågs – utan ett andligt liksom i en annan dimension -liksom i en annan värld. Eller snarare i en annan del av världen , än den som vi vanligtvis rör oss i.

Det är gott om dödar. Vi skall alla dö – liksom alla djur och alla växter på jorden har sin livslängd.
Men man kan vara levande-död också. Vi lever alltid varandras liv och ordspråket säger : ”Att skiljas är att dö en smula” Och om vi skiljs genom att den andra dör -då dör vi ganska mycket själva – om vi verkligen varit nära.
Att leva under diktaturens förtryck är att leva med döden närvarande i livet. Den dagliga död som inte tillåter människor att vara fria och levande. När man säger om någon ”Hon är verkligen en levande människa” -då menar man inte alls att hon inte har blivit död och begraven ännu. Nej , vi menar att hon är ”full av energi och skapande som inte undertrycks” Vi menar en människa som mer än de flesta lever i enlighet med sin bestämmelse. En som inte sätter sitt ljus under skäppan.
Den arabiska våren är i detta perspektiv en uppståndelse. Ett liv som börjar blomma -men ”visst gör det ont när knoppar brista”.

Döden pågår alltså hela tiden. Nästan varje dag dör någon i Täby, rent fysiskt alltså. Och varje dag sker smådödar också här -någon som tappar livslusten. Någon som förtrycks av någon annan eller av livsomständigheter.

Men den Kristna tron äger ett trots -ger aldrig upp hoppet.

Därför slutar inte den kristna berättelsen på långfredagen – utan den tar ny kraft och ny fart på påskdagen.
Jesus hade givit människorna hopp. De sjuka hoppades att bli friska. De fångna hoppades att bli fria. De hungriga hoppades att bli mätta. De som var nedtrycka av sina egna dåliga gärningar -hoppades på andlig frihet genom kärlek och förlåtelse.

Detta hopp som stora människoskaror hade fått , såg ut att dö när Jesus Kristus själv dog.

Och vid korset stod inte ens lärjungaskaran – utan endast Maria hans mor och två andra Marior samt Johannes. – (en större skara kvinnor stod längre bort och så på avstånd vad som hände.)

Men det var inte för långredagsberättelsens skull som denna kyrka byggdes. Det var för att lånfredagsberättelsen inte slutade på långfredagen -utan fortsatte på påskdagen.

Många av de som hade fått Hopp och livsmod av mötet med Jesus under hans liv, återfick hoppet .Hans röst tystnade inte. De kände igen honom vid olika möten – inte genom att se honom -utan genom händelser. Han bröt brödet. Han åt med dem. Han undervisade dem. Han välsignade dem.

Det fysiska händelseförloppet  den första påskdagen -kommer historikerna aldrig att kunna fånga. Men att miljontals människor firar gudstjänst  över hela världen och hämtar livskraft ur uppståndelseberättelsen är att faktum. Det är också ett mysterium. Låt det få vara ett mysterium.
Låt oss fördjupas i vår förundran över mysteriet. AMEN.

2012-04-08 JB-x

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s