Vi har alla våra egna påsknätter -predikan påsknatten 2013

Vi har all våra egna  påsknattsvakor!

Lärjungarnas liv efter Jesu avrättning måste ha varit ganska ansträngande. De visste vad de hade varit med om, men de visste inget om hur framtiden skulle bli.De hade följt Jesus, de hade lärt av honom, de hade ändrat sina liv för att kunna följa honom. De hade hoppats på framtiden -att deras liv och världen skulle bli annorlunda. Skulle bli bättre. Att kärleken och godheten skulle segra -och Jesus var liksom garanten för detta.

Men så förbyts allt på någon dag. Jesus blir gripen, torterad, förnedrad, hånad och dödad.

Vad skulle Lärjungarna nu tro?

En del gav förstås upp, en del ville återgå till hur det var innan -börja arbeta som fiskare igen osv. Hos några brann ändå ett hopp om att det hela inte hade varit meningslöst. Rätt är ju rätt -även om några påstår motsatsen.

Nu var det inte så enkelt som att allt mörkt och ont vändes i ljus och kärlek -när lärjungarna såg den tomma graven. Nej de visste verkligen inte vad de skulle tro.

Enligt Lukas så reagerade lärjungarna så här när kvinnorna som sett den tomma graven berättade för dem. ”De tyckte bara att det var prat och trodde inte på dem” Petrus reagerade lite annorlunda. Han sprang till graven för han ville själv se.  ”Och han gick därifrån full av undran över det som hade hänt.”   Enligt Markus reagerade kvinnorna så här sedan de sett den tomma graven och hört vad ängeln sa : ”….de sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sa ingenting till någon, för de var rädda.” Slutligen , enligt Matteus reagerade kvinnorna så här:”De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar.”

Alla stannar alltså upp, vet inte vad de skall tro. En blandning av rädsla, upphetsning,förnekelse och försiktigt hopp kan skönjas. Och de som själva hade mött ängeln verkar ha blivit mer hoppfulla , än de som bara fick det hela berättat för sig, som vi får.

Mönstret den första påsknatten, kan vi alla känna igen. Vi har alla våra egna påsknattsvakor i våra liv. Det är situationer i livet, när livet plötsligt stannar upp och vi vet inte alls hur det skall gå. Vi vet inte hur morgondagen skall bli. Vi upplever inte den första påsknatten på samma sätt som lärjungarna – vi vet ju fortsättningen. Men det visste inte de. Någon kunde kanske ana? Med våra egna nåsknätter är det för oss precis som för lärjungarna- vi vet inte hur det skall gå. Och då blir vi darrande, bävande, kanske rädda…….

Det kan vara väntan på operation efter en elak medicinsk diagnos. Det kan vara i chocken som stannar livet när den som jag trott att jag skulle leva med dör eller lämnar mig. Det kan vara den dagen chefen kom in till mig och säger :. ”Vi har tyvärr bestämt att Du måste sluta”. Ja, det finns påsknattsvakor  i allas  liv.

Sören Kierkegaard formulerade träffande ”Man förstår livet baklänges -men måste leva det framlänges. ”

Början på påsknatten är separation, men vi hoppas på ett glädjefullt återseende.

Våra egna påsknattsvakor kan vara olika långa. En dag, en vecka, några månader ……..i värsta fall längre. Vi vet inget om morgondagen -men vi vet att så länge vi lever så finns det hopp. Hopp om livsmening.

Påsknattens budskap är verkligen glädje över livets seger över döden. Att kärleken är starkare än hatet. Att ljuset segrar över mörkret.

Men påsknattsmässan innehåller också budskapet att vi inte är ensamma i våra påsknattsvakor. Vi har det gemensamt att vi alla har dem som livsvillkor. Och livet kan endast förstås baklänges -men endast levas framlänges.

Påsknattsmässan är viktig också därför att den varje år upprepar historien om hur det gick. Att Jesus uppstod och livet segrade. Denna envisa upprepning kan fungera som ett vaccin mot livsleda och mot att ge upp. Det finns en mening med ditt liv. Du har en uppgift i Skapelsen för skapelsens fulländning. Och du och jag och alla andra är beroende av varandra och av Gud för denna fulländning.

Jesus säger inte till oss : ” Försök att vara hyggliga människor”  Nej han säger ”Var fullkomliga !”  Och vare sig vi är darrande av rädsla eller bävande inför det heliga eller troende och tvivlande på en och samma gång  – så är vi i gott sällskap med Jesu lärjungar och med varandra.

Glad Påsk!

Annonser

Det var inte änglar han tog sig ann

”Det är  ju inte änglar han tar sig ann” (Hebr 2:14-18)

Vi känner alla till berättelsen om hur Jesus red in i Jerusalem på en Åsna. Det var många som blev glada över att se honom. Man ropade Hosianna och lade ut mantlar och palmblad -eller hur står det egentligen ? När vi hört en berättelse många gånger så tror vi ofta att det är på ett visst sätt. Men i Matteuseavgeliet står det ”Kvistar från träden och strödde de på vägen” och i Markusevangeliet står det  ”…..strödde löv som de tog från träden” I Lukas evangeliet finns varken löv eller kvistar , men Johannesevangeliet talar om ”Palmkvistar”. Det spelar ju ingen som helst roll att det är lite olika -det snarare stärker berättelsens trovärdighet.

Hosiannaropen finns med i alla evangelierna, utom i Lukas.

Hosianna betyder egentligen ”Kom och hjälp oss ”- och det var så man hälsade Konungarna. Innebörden blev så småningom ett hyllningsrop. Men Hosianna är inte ett ”Kyrkligt hurra” -utan har en mer allvarlig innebörd. Men ändå -det var frågan om glädje. ”Profeten Jesus från Nasaret i Gallileen” var troligen känd av ganska många – och de blev glada när han red in i Jerusalem. Säkert var också Jesus själv glad. Och lärjungarna.

Ibland hör man sägas att Jesus visst inte var glad eftersom har redan vid intåget visste att han skulle tas till fånga, torteras och dödas. Men det tror jag inte alls på. Han visste inte hur det skulle gå, han hade inte ens beslutat vad han skulle göra. Det var glädje och feststämning och Jesus och lärjungarna kom till Jerusalem för att fira den Judiska påsken till minnet av uttåget ur Egypten. Det var då folket befriades från fångenskap och förtryck. En stor glädje att fira -precis som vissa länder i dag firar självständighetsdagar. Judarna firar fortfarande Påsken till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Och vi får också vara med och fira påsken med den bakgrunden -att det handlar om befrielse från slaveri och glädje över frihet och självständighet för oss som församling och som enskilda individer.

Men något gick snett. Samma dag som Jesus kom gjorde han som andra tillfälliga besökare och turister.  ” Så kom han in i Jerusalem och gick till templet Och när han hade sett på allt vände han tillbaka till Betania med de tolv, eftersom det redan var sent” Om vi följer Markusevangeliet så verkar det som om han sen, när han hade tänkt efter på det han såg i Templet, blev mycket upprörd, störd och arg. Det ledde till att han när han kom tillbaka -rensade han templet.” Han drev ut dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor (Mk 11:15) Jesus reagerade starkt på att marknadskrafterna hade gjort intåg i Templet och att man där sålde och köpte. Troligen offerdjur till kulten bland annat.

Vi hoppas att Jesus inte skulle bli lika arg i dag om han kom till våra församlingar eller kyrkor. Men vi skall noga akta oss för att  dra in den kyrkliga församlingsverksamheten i termer av: lönsamhet, kundval eller produktorientering. Sådana kategorier passar inte in på det heliga. Passar inte på livets mening och våra relationer. Då handlar det om förlåtelse, gemenskap och kärlek. Sånt som aldrig kan köpas eller säljas för pengar.

Jesus återkom till templet och undervisade.” Översteprästerna och de skriftlärda…..var rädda för honom, eftersom alla människor överväldigades av hans undervisning.” (Mk 11:18).Det blev nu klart för makthavarna att de ville röja Jesus ur vägen. Detta låg inte i den Romerska ockupationsmaktens intresse. Men i folkets lednings intresse. Det var nämligen en ohelig allians mellan Konungen, de religiösa ledarna och det Romerska kejsardömet. En allians som gav lugn på ytan. Men som hade ett högt pris, att godkänna förtrycket av sina egna. Vad ville man vinna ? Osökt kommer jag att tänka på Chaim Rumkowski, som var chef för gettot i Lodz´ och kanske offrade sitt folk för att han trodde att han räddade dem. Dessa etiska dilemman är oerhörda och det kanske inte ens finns rätt eller fel ?

Ibland har det bara gått för långt – och kanske tyckte Jesus det? Men ändå svarade han upp mot hela situationen på ett helt annat sätt än att leda ett befrielsekrig som skulle befria gettot – det judiska folket. Han sa : ”Jag har kommit för att vittna om Sanningen” och ”Mitt rike är icke av denna världen”.

Vilket ärende hade Jesus?  Ja, det var inte att bli en politisk eller folklig befrielseledare i vanlig mening .Man kan säga att han tackade Nej! till det- fastän det verkade som att erbjudandet låg i luften, vid Hosiannaropen. Det var nog inte heller att bli en religiös ledare. Han har inte efterlämnat en enda skriven rad- fastän han ofta är citerad och ihågkommen för vad ha sa.

Jag tror att hela hans ärende var och är att envist och upprepande i tal och i handling hävda att alla människor är födda för att leva i gemenskap och i kärlek. Det finns ingen som inte duger. Det finns en mening med allas liv. Etniska, religiösa, ekonomiska, kulturella, fysiska och sexuella skillnader finns och skall inte förnekas eller bortförklaras. Men de skall inte och får inte påverka värderingen av människovärdet.

Vilka är det då som Jesus tar sig ann? Vilka människor tänker han på att nå med sitt budskap? Vilka vill han skall omfattas av hans budskap ?

Nu går jag till meningen i episteltexten: ”Inte är det änglar han tar sig ann.” Hebreerbrevets författare har här en humoristisk, ironisk och realistisk ton. Och det är tur för mig -kanske också för dig ? Jag är i varje fall ingen ängel – utan en vanlig (eller ovanlig) helig och syndig människa.

Jesus tar sig ann dig och mig. Det kan i bästa fall ge oss kraft att ta oss ann (ta hand om)varandra – utan att först sätta betyg på varandra!

Detta blev  Palmsöndagen evangelium för mig ?

Du är det du ätit

Du är det du har ätit -både fysiskt och själsligt

Vår kropp består av celler. Cellerna byts hela tiden ut mot nya celler. Det sägs att efter ungefär sju år är alla celler utbytta. Förr sa man att hjärncellerna inte byttes ut. Men nu menar forskningen att också hjärncellerna har begränsad livslängd och byts ut, men att det tar längre tid.

Detta betyder att Du -din kropp – i fysisk mening består av – är  — det som du ätit och druckit. Nyp dej i armen, det du nyper i har varit köttbullar, potatis, mjölk eller smörgåsar. En fantastisk tanke -men alldeles sann. När vi tänker på detta förstår vi att det är viktigt vad vi äter. Den som bara äter chips och dricker Coca Cola -har inte ,på lite längre sikt, samma möjligheter att få en bra kropp, som den som äter näringsriktig mat som potatis, ris, ägg , fisk och så vidare………Eftersom vi är det vi har ätit,  bör vi tänka oss för innan vi stoppar i oss olika födoämnen. Det säger också sig självt att även om Rysk caviar och champagne kan vara gott, så är det ingen föda för en hamnarbetare eller byggnadsarbetare att stå sig på. Nej för vardagsslitet duger inte lyxmaten. Då gäller den lite tråkigare husmanskosten. Däri ingår bröd.

Precis som kroppen huvudsakligen består  av det vi ätit,  så består också själen huvudsakligen av det som vi själsligen konsumerat. Själen, vårt psyke, blir helt enkelt annorlunda om vi bara läser expressen och lyssnar på skvalmusik, än om vi läser Dostojevskij och lyssnar på Mozart. Också gudstjänsten med sin musik och sina texter och böner kan sägas vara själsmat. Därför räcker det inte med att gå en gång. Det kan få lika liten effekt som att vid ett enstaka tillfälle byta ut skräpmaten mot husmanskost.

Lägg märke till att jag inte talar om anden och andlig mat, utan om själen och själsmat. Det beror på att jag menar att själen är ,precis som kroppen, en högst individuell del av vår person. Du har en själ. Och du har en kropp.  Men du har ingen ande, utan Guds ande bor i din kropp och i din själ. Guds ande behöver inte matas som kroppen och själen. Den är evig och oförstörbar. Men kroppen och själen är andens tempel – och vi vill ju att det skall vara ett så fint tempel som möjligt. Det betyder inte att Guds ande skulle överge eller förakta ett skröpligt tempel ,kanske snarare tvärt om!

Livets bröd -det är evangeliebokens överskrift i dag på Midfastosöndagen. Vi går till brödbönen i Fader Vår. ”Vårt dagliga bröd giv oss i dag.” Vi kanske inte tänker på det, men om vi byter ut bröd mot någon lyx- eller skräpmat så blir bönen omöjlig. Tänk om vi skulle be ”Vår dagliga oxfilé giv oss i dag” eller ”Vår dagliga chipspåse giv oss i dag.” Det går bara inte. ”Men vårt dagliga bröd giv oss i dag ”  går alldeles utmärkt att be om. Bröd har här en bredare betydelse än just en skiva Vasa Husmans eller Lingongrova. Låt oss lyssna till Martin Luthers förklaring till brödbönen.

Vad är det ? ”Gud ger väl, utan att vi ber om det, dagligt bröd åt alla människor, också åt de onda. Men i denna bön ber vi om att kunna erkänna det som hans gåva och ta emot vårt dagliga bröd med tacksamhet.”

Vad betyder dagligt bröd?  ” Allt som hör till livets uppehälle och behov såsom mat och dryck, kläder, hus och hem, åker, boskap och bohag, gods och pengar, god maka, goda barn, gott tjänstefolk, god och trogen överhet, god styrelse, passande väder, fred, hälsa , tukt och ära, goda vänner, trogna grannar och mera sådant.”

I detta utvidgade perspektiv, i denna fördjupade tolkning och i ljuset av själsmatens betydelse för vår själ, skall vi förstå Jesus när han säger om sig själv: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.”

I detta ljus  skall också orden vid nattvardsutdelandet förstås. ”Kristi kropp, för dig utgiven” ”Kristi blod, för dig utgjutet”

Glad Påsk! -några reflektioner

Glad Påsk! —- dödsängeln har passerat!

 

Snart är det påsk. Vi firar påsk till minne av Jesu uppståndelse från döden. Men det är endast ett exempel på ett av kristendomens viktigaste trosinnehåll. Att döden inte är världens starkaste makt -utan livet. Att hatet inte är alls så starkt som Kärleken. Att våren alltid besegrar vintern. ”Likt vårdagssol ur morgonglöd, gick Jesus fram ur natt och död” (Sv Ps 198) Kristen uppståndelsetro är ett trots. Hur världen än ser ut och vad jag än har varit med om så säger jag trotsigt, mot alla förnuftiga förståsigpåare : ”Jag tror på kärlekens seger, till sist”. ”Ondskan skall stå, fängslad i vrå. Allting kan himmelen omskapa så” (Sv ps 269 v 5 läs gärna hela psalmen).Himmelen är här ett annat ord för Gud eller för kärleken.

 

Även Judarna firar påsk. Jesus som var jude firade påsk tillsammans med sina lärjungar på den första skärtorsdagen Det var då han instiftade nattvarden. Men de samlades för att fira den judiska påsken, till minnet av uttåget ur Egypten. Och vårt ord  ” passera” är nära släkt med ordet Påsk och det hebreiska ordet ”pésach” – som betyder passera, gå förbi eller skona. Innan uttåget ur Egypten drabbades landet på olika sätt av hemska plågor. Men Israeliterna (Gudskämparna) blev tillsagda att stryka blod på dörrposterna -och då skulle dödsängeln ”gå förbi” -passera och de som var inne i huset överlevde. En förfärlig historia -men ändå,

grundbetydelsen av vårt ord Påsk har att göra med att bli räddad till livet.

 

Den första kristna påsken, när Jesus fördjupade påskfirandets innebörd till att omfatta var och en av oss personligen har skildrats i konsten. Mest berömd är Leonardo da Vincis tavla ”Nattvardsgästerna” Men den fångar inte segerperspektivet utan stannar filmen i ett speciellt ögonblick. Det är när Jesus säger: ” En av er skall förråda mig” Och lärjungarna började fråga sig den ene efter den andra ”Inte är det väl jag?” (Luk 22: 23). De var alla så osäkra på sin egen lojalitet att de förstod att de, var och en av dem, kunde vara förrädaren. Så är det väl också  med oss ?

När man frågar folk varför vi firar påsk i kyrkan så blir svaret ibland att det handlar om Jesu lidande och död. Inget kan vara felaktigare! Mel Gibson gjorde filmen ”passion of Christ” -jag såg den och tycker fortfarande att han missuppfattat huvudpoängen, om det nu finns en sån? Filmen var förfärlig. Lidandet är aldrig eftersträvansvärt eller gott- lika lite som döden.

Men långfredagen är ändå viktig, därför att vi alla har våra långfredagar och vårt eget lidande. Jag mitt och Du ditt. Livet är verkligen inte en dans på rosor, utan ofta ganska besvärligt och arbetsamt att stå ut med. På långfredagen  får vi sällskap i vårt lidande med Jesus. Med Gud själv och med alla som lider. Därför är det också en tradition i Täby att ta upp kollekt till Amnesty International på Långfredagen.

 

Men det är påskdagen som är huvudpoängen. Uppståndelsen. Livets seger.  Den tomma graven! Och ängelns budskap till kvinnorna som kom till den tomma graven : ”Var inte rädda!”  Rädsla hindrar oss ofta från att leva fullt ut och föder aggressivitet. Söndagen är den kristna helgdagen -därför att Jesus uppstod på Söndagen. Vi längtar alla efter våra uppståndelser i livet, små och stora livssegrar. Kärlekssegrar.

 

En del Kristna säger att Påsken är vår viktigaste högtid, jag håller inte riktigt med. Julen är viktigare, eftersom den handlar om Jesus och vår egen födelse. Den som inte föds kan ju inte leva, lida, älska, dö och uppstå. Men ändå, att bara födas är knappast någon mening med. Livet måste ha ett innehåll också. Vi föds till relationer och till kärlek. Allt annat är smått i förhållande till detta. Och hela påskdramat -passionshistorien och påskdagsevengeliet – innehåller det mesta av livets komplexitet, lidande och underbara ögonblick. Vishet också.(”Vad är sanning?” Joh 18:38).

Om Jesus verkligen blev levande igen, efter att ha dött på riktigt?

 

Du kan endast själv svara i ditt hjärta  ,vad du tror om den saken. Och kanske blir svaret olika olika dagar ? Och endast Du själv kan svara på om det har någon betydelse för dig och i så fall vilken?

 

Något hände, den saken är alldeles klar för mig. Något livsavgörande för många människor. Men påskbudskapet handlar inte endast om din och min själ eller våra hjärtan, även om detta är stort och viktigt. Livets seger. Det godas seger gäller hela skapelsen. Alla människor oavsett ras ,religion , utseende eller sexuell läggning .Dessutom lika mycket för bergen, floderna, träden maskarna, fiskarna, fåglarna och alla andra djur.

 

Varje morgon , som Du (och jag) vaknar och har förmåga att gå ur sängen, Kanske(?)helst för egen maskin, och inte lider så mycket av sorg , ångest eller fysiks smärta. Varje sådan morgon kan vi säga: ”Glad påsk” –nu har dödsängeln passerat igen utan att slå till.

 

Missa inte påsknattsmässan i Täby kyrka på påskafton kl 2330. Från död till liv. Från mörker till ljus. Då inte i en intellektuell framställning, utan en dramatisk. Välkommen!

 

Johan Blix