Vi har alla våra egna påsknätter -predikan påsknatten 2013

Vi har all våra egna  påsknattsvakor!

Lärjungarnas liv efter Jesu avrättning måste ha varit ganska ansträngande. De visste vad de hade varit med om, men de visste inget om hur framtiden skulle bli.De hade följt Jesus, de hade lärt av honom, de hade ändrat sina liv för att kunna följa honom. De hade hoppats på framtiden -att deras liv och världen skulle bli annorlunda. Skulle bli bättre. Att kärleken och godheten skulle segra -och Jesus var liksom garanten för detta.

Men så förbyts allt på någon dag. Jesus blir gripen, torterad, förnedrad, hånad och dödad.

Vad skulle Lärjungarna nu tro?

En del gav förstås upp, en del ville återgå till hur det var innan -börja arbeta som fiskare igen osv. Hos några brann ändå ett hopp om att det hela inte hade varit meningslöst. Rätt är ju rätt -även om några påstår motsatsen.

Nu var det inte så enkelt som att allt mörkt och ont vändes i ljus och kärlek -när lärjungarna såg den tomma graven. Nej de visste verkligen inte vad de skulle tro.

Enligt Lukas så reagerade lärjungarna så här när kvinnorna som sett den tomma graven berättade för dem. ”De tyckte bara att det var prat och trodde inte på dem” Petrus reagerade lite annorlunda. Han sprang till graven för han ville själv se.  ”Och han gick därifrån full av undran över det som hade hänt.”   Enligt Markus reagerade kvinnorna så här sedan de sett den tomma graven och hört vad ängeln sa : ”….de sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sa ingenting till någon, för de var rädda.” Slutligen , enligt Matteus reagerade kvinnorna så här:”De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar.”

Alla stannar alltså upp, vet inte vad de skall tro. En blandning av rädsla, upphetsning,förnekelse och försiktigt hopp kan skönjas. Och de som själva hade mött ängeln verkar ha blivit mer hoppfulla , än de som bara fick det hela berättat för sig, som vi får.

Mönstret den första påsknatten, kan vi alla känna igen. Vi har alla våra egna påsknattsvakor i våra liv. Det är situationer i livet, när livet plötsligt stannar upp och vi vet inte alls hur det skall gå. Vi vet inte hur morgondagen skall bli. Vi upplever inte den första påsknatten på samma sätt som lärjungarna – vi vet ju fortsättningen. Men det visste inte de. Någon kunde kanske ana? Med våra egna nåsknätter är det för oss precis som för lärjungarna- vi vet inte hur det skall gå. Och då blir vi darrande, bävande, kanske rädda…….

Det kan vara väntan på operation efter en elak medicinsk diagnos. Det kan vara i chocken som stannar livet när den som jag trott att jag skulle leva med dör eller lämnar mig. Det kan vara den dagen chefen kom in till mig och säger :. ”Vi har tyvärr bestämt att Du måste sluta”. Ja, det finns påsknattsvakor  i allas  liv.

Sören Kierkegaard formulerade träffande ”Man förstår livet baklänges -men måste leva det framlänges. ”

Början på påsknatten är separation, men vi hoppas på ett glädjefullt återseende.

Våra egna påsknattsvakor kan vara olika långa. En dag, en vecka, några månader ……..i värsta fall längre. Vi vet inget om morgondagen -men vi vet att så länge vi lever så finns det hopp. Hopp om livsmening.

Påsknattens budskap är verkligen glädje över livets seger över döden. Att kärleken är starkare än hatet. Att ljuset segrar över mörkret.

Men påsknattsmässan innehåller också budskapet att vi inte är ensamma i våra påsknattsvakor. Vi har det gemensamt att vi alla har dem som livsvillkor. Och livet kan endast förstås baklänges -men endast levas framlänges.

Påsknattsmässan är viktig också därför att den varje år upprepar historien om hur det gick. Att Jesus uppstod och livet segrade. Denna envisa upprepning kan fungera som ett vaccin mot livsleda och mot att ge upp. Det finns en mening med ditt liv. Du har en uppgift i Skapelsen för skapelsens fulländning. Och du och jag och alla andra är beroende av varandra och av Gud för denna fulländning.

Jesus säger inte till oss : ” Försök att vara hyggliga människor”  Nej han säger ”Var fullkomliga !”  Och vare sig vi är darrande av rädsla eller bävande inför det heliga eller troende och tvivlande på en och samma gång  – så är vi i gott sällskap med Jesu lärjungar och med varandra.

Glad Påsk!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s