Återinför värnplikten och utvidga den till samhällsplikt -en demokratifråga!

Ett sammanhållet eller splittrat Sverige –en viktig valfråga inför höstens val!

Vi lever i ett demokratiskt land, Sverige. Och vi uppskattar att det är en demokrati. Det betyder en myndig person, en röst. Det betyder yttrandefrihet och meddelarfrihet. Det betyder likhet inför lagen. Dessa förhållanden och värden är verkligen inga självklarheter. Många människor på vår jord saknar dem. Och vi måste ständigt återerövra och försvara dem. Och bidra till att alla människor får det så.

Detta är verkligen stort –men det räcker inte!

Ett bra samhälle, ett samhällde där människorna förstår varandra och har gemensamma värderingar måste vara sammanhållet. Då kan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna upprätthållas för var och en. Jag skall förklara vad jag menar.

Gemensamma upplevelser o erfarenheter krävs för en meningsfull kommunikation

Om ett samhälle har någon form av gemensamma upplevelser för medborgarna så är det en bra förutsättning för demokratin. Och tvärt om. Om man aldrig möts eller kan mötas, så blir det inte mycket till demokrati –även om alla har var sin röst i de allmänna valen. I England (Storbritannien) så kommer jag spontant på två sådana saker som jag fick lära mig i skolan var speciella för detta konungarike. Det första var att man sa ”I England är alla DU med varandra” Detta kanske inte är så uppseendeväckande i dag, men jag är så gammal att jag minns när man inte Duade vem som helst. Varken uppåt eller nedåt.(Utom Dalmasen som sa till Konungen ” Du skall veta att jag är du med alla , utom med dej”) Nåväl, i England sa man ”You” till alla och en var- och detta (kanske) närmade människorna till varandra i detta mycket hierarkiska samhälle?

Det andra Engelska var PUBEN –det fick vi också lära oss i skolan, att på Puben möttes hög som låg -fattig som rik- på en plats där alla fick vara och alla upplevde att de fick tala med varandra. Om detta verkligen var sant vet jag förstås inte, men ändå förstår läsaren att om det var sant så hade det en stor demokratisk betydelse.

Allemansrätten –har en demokratisk funktion –också

Den Svenska allemansrätten har en viktig demokratisk funktion. Att alla, var och en hög som låg, har rätt att vandra i skogarna och på stränderna. Rätt också att plocka bär och svamp. Denna rätt antyder att ingen äger Moder jord. Jorden tillhör sig själv och allt levande, i vilka också vi människor ingår. Det handlar här också om att vi människor får gemensamma referensgrunder. Alla som har varit i Storlien eller på Ölands allvar, kan tala om sina upplevelser. Tala med andra som varit där. Och det behövdes intet pass eller någon inträdesbiljett för att komma dit. Vi tycker att detta är självklart. Men det är det inte. På många håll i världen möts man av avstängda vägar och skyltar med ”Privat” på. Vi har inte avgiftsbelagda vägar i Sverige heller (undantaget trängselskatterna i Stockholm och Göteborg). Vägarna tillhör oss alla. Det är också en viktig sak för ett demokratiskt samhälle.

Värnplikten – borde utvidgas till allmän samhällsplikt

Den stora förlusten som avskaffandet av värnplikten innebar är , förutom ett mycket sämre försvar , att halva befolkningens gemensamma upplevelser försvann. Att tillbringa ca ett år av sitt unga liv med boende i ett och samma rum som 20-30 andra unga män ger avtryck. Här ställdes samma krav på alla. Det spelade ingen roll om du hade rika föräldrar eller själv var greve. Likadana sängar till alla. Och likadana kläder på alla. Visst det fanns också ”Studentkompanier” –men där kunde också folk med endast folkskola placeras, om de klarat mönstringen tillräckligt bra. Och alla som ryckte in kunde sluta som generaler. Inte beroende på var de kom ifrån. Utan beroende på vad de presterat efter inryckningen. Många vänskapsband har knutits under värnpliktstjänstgöringen. Och det kollektiva minnet från värnplikten har fortfarande stor betydelse för att samhället är sammanhållet. Det är bra för demokratin, men det håller på att försvinna. Därför är det dags att återinföra värnplikten. Och de som inte behövs i det militära skall ändå göra samhällstjänst. Förslagsvis ca ett års tjänst i vård, skola, omsorg eller räddningstjänst. Genomförd sådan tjänstgöring borde vara ett krav för att man skall betraktas som behörig att söka vissa utbildningar för vidare samhällstjänst. Exempelvis som läkare, tandläkare, lärare, jurist i rättsväsendet eller socialarbetare.

Gemensamma upplevelser av skoltiden

Gemensamma upplevelser av skoltiden har också sin demokratiska betydelse. Inte främst i fråga om nationella prov som är lika för alla. Nej, jag menar att upplevelsen av gemensamma lärare och skolor som byggnader liksom av klasskamrater har sin demokratiska betydelse. Förr hade varje socken sin skola och där började alla vid sju års ålder. Fattig som rik och hög som låg. Begåvad som mindre begåvad. Nu menar jag verkligen inte att det var bättre förr. Tvärt om! Den gamla skolan var förfärlig på många sätt, det fick jag själv erfara in i själen. Men vi har delvis förlorat den gemensamma upplevelsen och de gemensamma erfarenheterna när man kan välja skola som passar intressen, begåvningsinriktning och föräldrarnas plånböcker. Skolan har verkligen blivit mycket bättre på många sätt. Men ändå : hur fångar vi upp och reflekterar över och hanterar den demokratiska förlust jag här beskriver ?

Gemensamma upplevelser från sjukvården

Sjukvården är också ett exempel på det här resonemanget. Ju fler vårdalternativ det finns i flera olika prisklasser, desto färre gemensamma upplevelser från vården. Här handlar det dessutom inte endast om ett samanhållet eller icke-sammanhållet samhälle. Här handlar det också om att människor uppfattas av vårdgivarna ha olika värde beroende på hur mycket pengar de har. Nu skulle säkert inte vårdgivarna hålla detta för sant. Och visst behandlas alla lika när de väl har kommit till operationsbordet. Men det är vägen dit som numera är så olika svår och så olika lång för olika individer. Många rika människor köper privata sjukförsäkringar och många, många arbetsgivare köper sjukvårdsförsäkringar för sina anställda. Varför? Jo, därför att man ser ett behov av att få mer än det som var och en erbjuds få för den inbetalade landstingsskatten. Det är enkel logik. Det samhället inte löser, kommer privata lösningar att åtgärda. Och ju fler bra privata lösningar som finns, desto mindre blir intresset att betala en högre landstingsskatt. Och så dras samhället isär också på denna punkt. Det blir helt enkelt större skillnad på fattiga och rika och på begåvade och såna som har svårt att hävda sin rätt. Dessutom försvagas demokratin. Det vore intressant att kolla heltidspolitikernas sjukförsäkringar!

Samma kyrkbänk för alla

Ett av de få ställen i vårt samhälle där hög som låg och fattig som rik, gammal som ung , delar villkor och upplevelser är i kyrkbänken. Där sitter man i samma (obekväma och oftast hårda) träbänk sida vid sida och sjunger tillsammans ur samma psalmbok. Inre bara hög som låg och fattig som rik. En moderat sjunger tillsammans med en vänsterpartist osv. Ty kyrkan är inte en åsiktsgemenskap –utan en helt annan sorts gemenskap. Men det är inte ämnet för denna artikel. Nu gällde det demokratin och det sammanhållna samhället.

Återgång till det gamla är ingen lösning

Jag har i den här artikeln reflekterat över en del allvarliga demokratiska förluster som håller på att ske i vårt samhälle. Demokrati är så mycket mer än att var och en har rösträtt. Jag vill med en gång säga att återgång till gamla tiders sätt att bygga samhälle inte är någon lösning. Livet kan endast förstås baklänges – och det är det jag försökt göra. Men livet kan endast levas framlänges. Det finns knappast något parti som inför stundande val har tagit ett samlat grepp om dessa frågor. Det beror naturligtvis på att det är mycket svårt att göra. Men det är viktigt och rimligt att frågorna om det sammanhållna samhällets betydelse för demokratin och för den enskilda människan får ta tydlig plats i den politiska debatten.

Johan Blix(s)

2:e vise ordf. i kommunfullmäktige i Täby

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s