Den Judiska trosbekännelsen-shema

Kärlek till varandra
(beredelseord 5:e söndagen i påsktiden- Vaxholms kyrka 3 maj2015)
Utgångspunkten är Första Johannesbrevet 4:10-16 dvs dagens episteltext.
”Om vi älskar varandra är gud alltid i oss………”
”Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud…….”
”Gud är ljus och intet mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra….” (1 Joh 1:5–)

Det finns två nyckelord i dessa Johannestexter:
Det är kärlek
Och
Varandra
Ofta möter vi tanken att vi skall älska Gud.
Det är ju så det framställs av Jesus när han svarar på frågan vilket bud som är det viktigate:
Han säger:
Du skall älska Herren din gud
– Av hela ditt hjärta
– Av hela din själ
– Av all din kraft
Detta är inte något mindre än den judiska trosbekännelsen. Kanske kan man här ana en treenighet. Kraften svarar då mor Gud Fadern skaparen. Själen mot Jesus sonen och hjärtat svarar mot den Heliga andan.
Men Jesus gör ett tillägg. Han säger ”Så kommer ett (bud) av samma slag. Du skall älska din nästa som dig själv” Att älska sin nästa skulle alltså vara samma sak eller ” samma slag” som att älska Gud.
Detta bud, som ofta kallas det dubbla kärleksbudet, har i vår tid ofta feltolkats som att man måste kunna älska sig själv – för att kunna älska andra. Det är helt orimligt. Det räcker långt om man kan, verkligen kan, bli god vän, kamrat,med sig själv.
Men kärleken till Gud föregår inte kärleken till varandra. Tvärt om är tanken i alla dessa texter att när vi älskar varandra då älskar vi Gud.
Och vi behöver inte ens tänka på att älska Gud – men vi behöver träna oss i att älska varandra. Särskilt de människor vi har svårt för. Jesus säger: ” Om ni älskar de som älskar Er – då gör ni inget märkvärdigt. Nej, älska era fiender och be för e som förföljer er” Några säger att dessa bibelord måste tolkas. Själv föredrar jag att tro att Jesus menar precis det han säger –i detta fall ordagrant.
Det som hindrar oss från att älska och vara kärleksfulla brukar vi kalla för synden. Det grekiska ordet för synd i NT är harmatia. Harmatia är en pilbådeskjutningsterm som betyder att missa målet.
Vi missar målet. Vi missar livets mening, när vi störs i våra relationer så att vi blir kärlekslösa mot varandra.(Jfr Sv ps 119: vers 2)
Nu skall vi snart be vår syndabekännelse. Men det är inte så att vi måste be Gud om förlåtelse – för att Gud sen skall bli förlåtande mot oss. Förlåta oss.
Förlåtelsens hemlighet är att vi är förlåtna, redan innan vi bett om förlåtelse. Men vi har så svårt att tro på detta att vi måste , för att övertyga oss själva, be om förlåtelse och sen höra förlåtelseorden.
AMEN! Låt oss bedja…………..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s