Domsöndagen- den yttersta domens dag

”Domen fruktar jag väl stort, eftersom jag illa gjort.

Men den trösten jag ej glömmer, att min broder Jesus dömer”(Sv ps 620)

Dessa rader är skaldade av Lasse Lucidor ,vissångare och skald i Stockholm i slutet av 1600-talet,känd för sitt vilda leverne.

Citatet fångar in mycket av domsöndagens budskap.

Man kan icke rätt fira domsöndag- utan att hålla dom över sig själv!

Och alla, verkligen alla människor, har både handlat fel ibland eller låtit bli att handla när man borde ha handlat.

Domsöndagens texter- med överskriften Kristi återkomst – talar INTE om att vi skall ha den rätta tron. Nej, det är livet självt som granskas –det avgörande tycks vara hur vi skött oss ,oavsett vi är kristna, muslimer judar eller något annat.

Det som räknas är, inte minst, vad vi gjort-eller inte gjort- för våra minsta systrar och bröder. Om vi gett de hungrande mat. Om vi besökt de sjuka och de som sitter i fängelse.

Men också kollektiv skuld har vi som enskilda del i. Jag tycker att det är alldeles galet- att flyktingar som har råd att köpa en flyg, tåg eller båtbiljett till europa- förvägras detta och tvingas riskera livet i livsfarliga båtar på medelhavet. Och tvingas betala dyrt till människosmugglare. Jag tycker att detta är upprörande –men jag har inte gjort något åt det.

Eftersom vi aldrig vet när domedagen kommer- så gäller det att leva som om var dag vore den sista. Det är också så att just den här dagen är verkligen den sista dagen för väldigt många människor.

Tiden går och vi måste skynda oss att försonas med varandra, med allt levande och med oss själva. Be om förlåtelse innan det är för sent. Det är inte gud vi skall be om förlåtelse- det är egentligen onödigt! I relation till Gud skall vi be om att kunna förstå, med hela vår varelse, att vi ÄR förlåtna.

Alla är vi i en djupare moralisk mening, oskyldiga,(men ansvariga)– och förlåtna av Gud som älskar oss.

Men vi behöver soning och försoning med varandra och med allt levande på vår jord.

Det är också att arbeta för fred, frihet och ett gott liv.

”Den yttersta domens dag är en första dagen i världshistorien, då inga barn behöver vara rädda.”

Men vi vuxna………?    Det är bra om vi håller dom över oss själva och bättrar oss, innan det är för sent.

Domedagen är dagen för kärlekens slutliga seger. Då skall Gud bli allt i alla och Gud är kärleken. Och vi väntar på nya himlar och en ny jord –där rättfärdighet bor. Och medan vi väntar skall vi arbeta för fred, frihet och rättvisa.

Livet är en allvarlig lek i domens perspektiv. Men i en kärleksfull värld, som är vår längtans mål,- i en sån värld skrattas det mycket. Men inga hånskratt. Bara goda skratt som förlänger livet.

”Domen fruktar jag väl stort, eftersom jag illa gjort. Men den trösten jag ej glömmer, att min broder Jesus dömer.”

Med längtan sträcker vi oss mot den första dag i världshistorien, då inga barn behöver vara rädda.

 

Annonser

6 thoughts on “Domsöndagen- den yttersta domens dag”

  1. Hej Johan!

    Jag behöver hjälp att förstå hur du menar med en sak. Du skriver att det inte är viktigt att ha den rätta tron i domens perspektiv utan att det är ”livet självt som granskas”.

    Det finns en rad texter i Bibeln som säger att vi ska dömas efter våra gärningar, men som jag tolkar det så handlar det mer om vilken lön man ska få. Jag tänker mig att personligheter som Moder Teresa och Martin Luther King får en större lön än den som slarvat. Men när det gäller slutdestination så menar jag att det är hur man ställt sig till Jesus som avgör hurvida man ska tillbringa evigheten i himlen eller i helvetet.

    Jag vet inte om jag missförstått dig, så rätta mig om jag tolkat Din predikan felaktigt. Det är inte meningen att komma med några pekpinnar, min broder i Kristus, utan det är bara en fråga. Jag vet att för min egen del så kan jag bara förlita mig på nåden och, precis som Lasse Lucidor, tänka på att Jesus är den som dömer.

    Frid!
    Tomas Carlsson

    Gilla

  2. Jag vet inte om Någon får större lön än någon annan-jag har svårt att tänka så. Jag ville bara avgränsa mig mot tanken på att de som tror att de tror(rätt) – inte har andra krav på sig. Det kanske var lite dömande? Men det var inte meningen så.
    Alltså Jesus förhör inte lärjungarna på trosbekännelsen(den var ju inte ens uppfunnen/skriven då).
    Jesus benådar, upprättar , hjälper och förlåter de han möter. När han säger ”din tro har hjälpt dig” så menar han säkert inte tro på dogmer – utan att tilliten och en sorts visshet har hjälpt.

    Gilla

    1. Okej, jag håller med dig om att man inte slipper krav bara för att man har en rätt sorts tro (tvärtom, en rätt tro är förpliktigande). Men du säger att ”det avgörande tycks vara hur vi skött oss”. Lasse Lucidor misskötte sig: Han hamnade i fel sällskap, han hamnade i fängelse och tillsist dog han i en duell. Men han blev frälst av Jesus Kristus på grund av sin tro. När jag kommer till himlen så ska jag tacka Lasse Lucidor för hans psalmer. Du, jag och Lasse Lucidor får ta en kopp kaffe i himlen 🙂

      Gilla

      1. Jag förstår helt och hållet ditt resonemang.Här är varken rätt eller fel,utan en sanning,ett förhållande kan beskrivas med olika ”språk”.Precis som både substantiv och verb kan vara helt olika på olika språk.Ändå uttrycker de samma sak(eller händelse) för den som förstår just det språket.
        Finns det då inen ”konstant”? Vi vill ju ,även i religionens värld,veta vad som är rätt eller fel och hur det”egentligen” är.
        Det ligger något hoppfullt i detta att domsliknelsen(om fåren och getterna) inte sorterar mäniskor efter religion,eller tro.Så kan man se saken-och det gör jag.Men detkan förstås lätt också tolkas som ”gärningslära”.Men även om de gods gärningarna är livsavgörande för mångas(också min egen) överlevnad, så är det inte så att man får ”himmelspoäng” genom dem.Ingen kan förtjäna sin plats i himmelen.I detta perspektiv är det också viktigt att påpeka att vi har så olika livsförutsättningar. Det som är lätt för en är svårt för en annan. Det är bara nåd- som gäller.

        Gilla

  3. Nu har det utvecklat sig till en dialog, så jag tror vi avrunda här (men skriv gärna slutreplik på detta så ska jag läsa & begrunda). Mitt syfte med inlägget var mer att förstå hur du menade med några, som jag ser det, olyckliga formuleringar så som ”det är livet självt som granskas” och ”det avgörande tycks vara hur vi skött oss”.

    Sen är det givetvis en fråga om vad som är bokstavligt och vad som är mer poesi/allegori. Det är uppenbart att det finns texter i Bibeln som inte ska tolkas bokstavligt utan är symbolik (exempel på allegorier och symboliska texter är de inledande kapitlena i 1 Mosebok). Men de texter som handlar om frälsning vs förtappelse ser jag som bokstavliga.

    Tack för att du tagit dig tid att svara på mina frågor. Gud välsigne dig! 🙂

    Med vänligaste hälsningar
    Tomas Carlsson

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s