500 år sedan de 95 teserna spikades

500år sedan Martin Luther spikade upp de 95 teserna

 

Det blir sällan som man har tänkt sig. Martin Luther tänkte inte att skapa en ny Luthersk  kyrka, lika lite som Jesus tänkte sig att skapa kristendomen.

Martin Luther har haft en enorm betydelse. Hans ärende var att myndiggöra människan religiöst. Det behövs inget mellanled mellan den enskilda människan och Gud. Det tänkandet gör helgonen och till och med prästerna onödiga. Luther var ju själv präst och han ville inte avskaffa prästerna, de behövs för att det skall vara ordning i kyrkan. Någon skall ha till uppgift att predika och förvalta sakramenten(döpa och dela ut nattvard). Men det är inte heligare att vara präst än att vara skomakare eller läkare eller smed. Vi har bara olika uppgifter. Och även skomakaren eller läkaren fullgör sig gudomliga kallelse i sin yrkesutövning. Det är lika heligt att vara skomakare som att vara präst, enligt Luther. Han uttryckte sig så här: ”Gud behöver inga vikarier” (jämför det engelska ordet för kyrkoherde ”Vicar”).

För att Luthers tanke om den religiöst myndiga människan skall bli verklighet behövde flera saker ske. Gudstjänsten skall inte firas på Latin utan på varje folks eget språk. Bibeln måste översättas till folkspråken. Luther själv översatte i rasande fart hela gamla testamentet från hebreiska och nya testamentet från grekiska. Men det räcker inte. Folket måste kunna läsa bibeln själva. Därför ville Luther att alla människor skulle gå i skolan och lära sig läsa. Både pojkar och flickor! Hela vårt folkskoleväsende är på detta sätt religiöst motiverat. Många skolor heter ännu i dag ”kyrkskolan” och kyrkans ansvar för skolan upphörde inte helt förrän på 1950-talet.

Men mer än läskunnighet behövdes. Man skulle sjunga på folkspråket också. Luther skrev en hel del psalmer. Sexton av hans psalmer finns med i vår nuvarande psalmbok och till sju av dem har han också komponerat musiken.

Mest känd är Luther för sitt nästan maniska sökande efter en nådig Gud. Detta var en personlig kamp för honom. Kanske kom den ur att han som student utkämpade en duell med en Hieronimus Buntz år 1505. Buntz dog!

Avlatshandeln var ett sätt för kyrkan att skaffa pengar. Man kunde köpa ett sk avlatsbrev och på så vis få syndernas förlåtelse eller åtminstone förkorta sin tid i skärselden. Luther förstod att även om han köpte aldrig så många avlatsbrev så skulle han inte bli av med sin skuld.Det hjälper inte vad han gör i fråga om fromma övningar heller. Han blev ju munk och bad många gånger om dagen och biktade sig ofta. Men inget hjälpte. Inte heller hjälper det att man gör goda gärningar mot medmänniskorna. Till slut kom Luther på det. Man kan inte, vad man än tar sig för, åstadkomma sin egen frälsning. Göra sig förtjänt av Guds förlåtelse. Endast Gud själv kan rädda oss.

Jesus Kristus är nyckeln till ett liv i frihet. Vi vill alla bli befriade, från vår skuld. Men det hjälper inte att vi anstränger oss. Vi måste överlämna oss, då tar Gud emot oss.

Men skall man då inte göra goda gärningar? Kärleksgärningar för medmänniskorna? Jo, menar Luther, det skall vi verkligen ägna oss åt.  Men vi skall inte göra goda gärningar för att få plusnoteringar  i Guds räkenskapsbok (Gud har dessutom ingen sån bok). Nej, goda gärningar skall vi göra därför att våra medmänniskor behöver dem.

Det är inte våra egna behov som är drivkraften att göra det goda, utan medmänniskans behov av hjälp. För en kristen som överlämnat sig åt Gud, blir detta en självklarhet. Inga andra motiv behövs än de behov vi möter i vardagen.

Luther gjorde och sa en massa dåliga saker också. Hans judehat är väl det värsta. Luther tänkte när han översatte bibeln till Tyska att nu kommer de tyska judarna att läsa bibeln och då kommer de att inse att kristendomen är det enda rätta och sanna. Men de förblev förstås judar och det gjorde Luther rasande.

I bondeupproret 1524-1525 hamnade Luther på fel sida, kan man säga. Han försökte få bönderna att inte ta till våld mot sina herrar godsägare och andra. När det misslyckades och bönderna gick i strid, delvis motiverade av Luthers predikan om människans frihet, blev Luther rasande och uppmanade att man skulle slå ihjäl de upproriska bönderna. De hade förvisso missuppfattat Luthers tal om frihet. Luther talade om människans religiösa frihet, inte om hennes ekonomiska eller politiska frihet.

Vid olika Lutherjubileer har Luther använts för olika syften. I DDR har man hyllat honom som en föregångare till kommunismen. Bara för att ta ett exempel bland många.

Luther är också känd för sin tvåregementslära. Han skiljer på andligt regemente och världsligt regemente. Förenklat kan man säga att det andliga regementet är kyrkan och det världsliga regementet är staten och kommunerna.  Luther menar att de två regementena inte får sammanblandas. När Luther skiljer mellan andligt och världsligt gör han det på ett sätt som är främmande för oss. Han menar att det världsliga är lika Gudomligt som det andliga. Båda regementena är Guds sätt att verka i världen. En poäng för luther blir kyrkans och predikoämbetets självständighet. Fursten har inte rätt att lägga sig i biskopens ansvarsområde.

Tvåregementsläran har felaktigt använts för att argumentera för att kyrkan inte får lägga sig i samhällsfrågorna och politiken. Så användes den för att avväpna kyrkan under Nazisttiden.

En av Luthers största verk är ”Om den trälbundna viljan”. Här argumenterar Luther för att människa inte har någon fri vilja. Det kan tyckas märkligt, för utan fri vilja blir vi inte ansvariga för våra handlingar. Om människan är en häst så vet hästen vad den vill. Hästen kanske vill gå till höger i vägskälet därför att han vet att den vägen leder till en äng med härligt bete. Men ändå går hästen till vänster, mot sin vilja därför att ryttarens vilja styr hästen mer än hästens egen vilja. Det är väl ungefär samma insikt som aposteln Paulus klagar över när han säger. ”Det goda som jag vill det gör jag inte, men det onda som jag inte vill det gör jag.”(Rom 7:19)Huvudorsaken till att Luther menar att vi ,på ett sätt, inte har en fri vilja är ett baklängeslogiskt resonemang. Han menar att om människan verkligen hade en fri vilja fullt ut då skulle hon kunna välja att frälsa sig själv och då behövdes inte någon frälsare. Jesus skulle då bli onödig, vilket är en orimlig ståndpunkt för en kristen.

Även Luthers lära om den trälbundna viljan har misstolkats så att man menar att han gjort människan oansvarig. Men det var verkligen inte meningen. Luther har också ett vetenskapsteoretiskt resonemang som handlar om förnuftets(logikens) begränsningar. Om det kan du läsa om du skriver ”Martin Luther” i sökrutan på min blogg.

Vi behöver inte skämmas för det tokiga och felaktiga som Luther gjorde eller sa. Vi kan helt enkelt inte hålla med honom om allt.

Men vi har all anledning att vara tacksamma för allt det goda som hans kamp för att myndiggöra människan religiöst förde med sig. Vi är också tacksamma för att han pekade på att frälsningen kommer från Gud och inte som ett resultat av våra ansträngningar.

500år sedan Martin Luther spikade upp de 95 teserna

 

Det blir sällan som man har tänkt sig. Martin Luther tänkte inte att skapa en ny Luthersk  kyrka, lika lite som Jesus tänkte sig att skapa kristendomen.

Martin Luther har haft en enorm betydelse. Hans ärende var att myndiggöra människan religiöst. Det behövs inget mellanled mellan den enskilda människan och Gud. Det tänkandet gör helgonen och till och med prästerna onödiga. Luther var ju själv präst och han ville inte avskaffa prästerna, de behövs för att det skall vara ordning i kyrkan. Någon skall ha till uppgift att predika och förvalta sakramenten(döpa och dela ut nattvard). Men det är inte heligare att vara präst än att vara skomakare eller läkare eller smed. Vi har bara olika uppgifter. Och även skomakaren eller läkaren fullgör sig gudomliga kallelse i sin yrkesutövning. Det är lika heligt att vara skomakare som att vara präst, enligt Luther. Han uttryckte sig så här: ”Gud behöver inga vikarier” (jämför det engelska ordet för kyrkoherde ”Vicar”).

För att Luthers tanke om den religiöst myndiga människan skall bli verklighet behövde flera saker ske. Gudstjänsten skall inte firas på Latin utan på varje folks eget språk. Bibeln måste översättas till folkspråken. Luther själv översatte i rasande fart hela gamla testamentet från hebreiska och nya testamentet från grekiska. Men det räcker inte. Folket måste kunna läsa bibeln själva. Därför ville Luther att alla människor skulle gå i skolan och lära sig läsa. Både pojkar och flickor! Hela vårt folkskoleväsende är på detta sätt religiöst motiverat. Många skolor heter ännu i dag ”kyrkskolan” och kyrkans ansvar för skolan upphörde inte helt förrän på 1950-talet.

Men mer än läskunnighet behövdes. Man skulle sjunga på folkspråket också. Luther skrev en hel del psalmer. Sexton av hans psalmer finns med i vår nuvarande psalmbok och till sju av dem har han också komponerat musiken.

Mest känd är Luther för sitt nästan maniska sökande efter en nådig Gud. Detta var en personlig kamp för honom. Kanske kom den ur att han som student utkämpade en duell med en Hieronimus Buntz år 1505. Buntz dog!

Avlatshandeln var ett sätt för kyrkan att skaffa pengar. Man kunde köpa ett sk avlatsbrev och på så vis få syndernas förlåtelse eller åtminstone förkorta sin tid i skärselden. Luther förstod att även om han köpte aldrig så många avlatsbrev så skulle han inte bli av med sin skuld.Det hjälper inte vad han gör i fråga om fromma övningar heller. Han blev ju munk och bad många gånger om dagen och biktade sig ofta. Men inget hjälpte. Inte heller hjälper det att man gör goda gärningar mot medmänniskorna. Till slut kom Luther på det. Man kan inte, vad man än tar sig för, åstadkomma sin egen frälsning. Göra sig förtjänt av Guds förlåtelse. Endast Gud själv kan rädda oss.

Jesus Kristus är nyckeln till ett liv i frihet. Vi vill alla bli befriade, från vår skuld. Men det hjälper inte att vi anstränger oss. Vi måste överlämna oss, då tar Gud emot oss.

Men skall man då inte göra goda gärningar? Kärleksgärningar för medmänniskorna? Jo, menar Luther, det skall vi verkligen ägna oss åt.  Men vi skall inte göra goda gärningar för att få plusnoteringar  i Guds räkenskapsbok (Gud har dessutom ingen sån bok). Nej, goda gärningar skall vi göra därför att våra medmänniskor behöver dem.

Det är inte våra egna behov som är drivkraften att göra det goda, utan medmänniskans behov av hjälp. För en kristen som överlämnat sig åt Gud, blir detta en självklarhet. Inga andra motiv behövs än de behov vi möter i vardagen.

Luther gjorde och sa en massa dåliga saker också. Hans judehat är väl det värsta. Luther tänkte när han översatte bibeln till Tyska att nu kommer de tyska judarna att läsa bibeln och då kommer de att inse att kristendomen är det enda rätta och sanna. Men de förblev förstås judar och det gjorde Luther rasande.

I bondeupproret 1524-1525 hamnade Luther på fel sida, kan man säga. Han försökte få bönderna att inte ta till våld mot sina herrar godsägare och andra. När det misslyckades och bönderna gick i strid, delvis motiverade av Luthers predikan om människans frihet, blev Luther rasande och uppmanade att man skulle slå ihjäl de upproriska bönderna. De hade förvisso missuppfattat Luthers tal om frihet. Luther talade om människans religiösa frihet, inte om hennes ekonomiska eller politiska frihet.

Vid olika Lutherjubileer har Luther använts för olika syften. I DDR har man hyllat honom som en föregångare till kommunismen. Bara för att ta ett exempel bland många.

Luther är också känd för sin tvåregementslära. Han skiljer på andligt regemente och världsligt regemente. Förenklat kan man säga att det andliga regementet är kyrkan och det världsliga regementet är staten och kommunerna.  Luther menar att de två regementena inte får sammanblandas. När Luther skiljer mellan andligt och världsligt gör han det på ett sätt som är främmande för oss. Han menar att det världsliga är lika Gudomligt som det andliga. Båda regementena är Guds sätt att verka i världen. En poäng för luther blir kyrkans och predikoämbetets självständighet. Fursten har inte rätt att lägga sig i biskopens ansvarsområde.

Tvåregementsläran har felaktigt använts för att argumentera för att kyrkan inte får lägga sig i samhällsfrågorna och politiken. Så användes den för att avväpna kyrkan under Nazisttiden.

En av Luthers största verk är ”Om den trälbundna viljan”. Här argumenterar Luther för att människan inte har någon fri vilja. Det kan tyckas märkligt, för utan fri vilja blir vi inte ansvariga för våra handlingar. Om människan är en häst så vet hästen vad den vill. Hästen kanske vill gå till höger i vägskälet därför att han vet att den vägen leder till en äng med härligt bete. Men ändå går hästen till vänster, mot sin vilja därför att ryttarens vilja styr hästen mer än hästens egen vilja. Det är väl ungefär samma insikt som aposteln Paulus klagar över när han säger. ”Det goda som jag vill det gör jag inte, men det onda som jag inte vill det gör jag.”(Rom 7:19)Huvudorsaken till att Luther menar att vi ,på ett sätt, inte har en fri vilja är ett baklängeslogiskt resonemang. Han menar att om människan verkligen hade en fri vilja fullt ut då skulle hon kunna välja att frälsa sig själv och då behövdes inte någon frälsare. Jesus skulle då bli onödig, vilket är en orimlig ståndpunkt för en kristen.

Även Luthers lära om den trälbundna viljan har misstolkats så att man menar att han gjort människan oansvarig. Men det var verkligen inte meningen. Luther har också ett vetenskapsteoretiskt resonemang som handlar om förnuftets(logikens) begränsningar. Om det kan du läsa om du skriver ”Martin Luther” i sökrutan på min blogg.

Vi behöver inte skämmas för det tokiga och felaktiga som Luther gjorde eller sa. Vi kan helt enkelt inte hålla med honom om allt.

Men vi har all anledning att vara tacksamma för allt det goda som hans kamp för att myndiggöra människan religiöst förde med sig. Vi är också tacksamma för att han pekade på att frälsningen kommer från Gud och inte som ett resultat av våra ansträngningar.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s