Jesus Kristus är uppstånden

 

 

Predikan påskdagen 2019 i Markims kyrka kl 1100

I Faderns, sonens och den Helige andens namn!

Vi ropar; Kristus är sannerligen uppstånden!

Vi tänker kanske inte så mycket på det, att det är helgdag varje söndag, därför att Jesus uppstod på en söndag.

Vi tänker kanske inte så mycket på det, att vi har flera tusen kyrkor i vårt land och att drivkraften till att bygga dem har varit uppståndelsetro.

Vi tänker kanske inte så mycket på det, men att vi lever, andas och är till är ett minst lika stort och obegripligt mysterium som att Jesus uppstod från de döda.

Kan någon bevisa att det är sant att Jesus uppstod från döden.

Nej, naturligtvis inte!

Det beror bland annat på att engångshändelser aldrig kan bevisas.

Men engångshändelser kan upplevas. Och dagens evangelium är just berättelser om några som upplevde att Jesus hade uppstått.

Vi kan välja att tro på dessa berättelser eller att inte göra det.

Inte alla som upplevde Jesus uppståndelse, trodde att det var sant. Åtminstone inte till att börja med..

Jag väljer att tro på uppståndelsen.

För mig finns helt enkelt inget alternativ.

Tron på Jesus uppståndelse är som en vetenskaplig hypotes eller teori som är nödvändig för att kunna arbeta vidare. Ingen har kunnat kullkasta den hypotesen ,men många har försökt.

Kristen tro, är ett trotsigt TROTS ALLT!

Världen behöver uppståndelsetron.

Uppståndelsetron är inte endast tro på engångshändelsen att Jesus uppstod från döden och blev levande igen. Uppståndelsetron är tron på det godas seger över ondskan. Tron på kärlekens seger i världen. Tron på att det efter vinter kommer vår, också i andens rike.

Föräldralösa barn till IS- krigare är också helighetsvarelser skapade till Guds avbild. Jesus sa: Låt barnen komma till mig och hindra dem inte; Guds rike tillhör sådana som de. Vi- mänskligheten – måste ta hand om oskyldiga barn och vuxna.

 

 

 

 

 

 

Uppståndelsetron är också motorn i vårt kristna engagemang för planetens överlevnad. Det gäller inte endast att skydda människovärdet utan att vårda skogarna, sjöarna, bergen och alla levande varelser.Man kan väl vara miljökämpe utan att tro på Jesu uppståndelse. Absolut! Men för oss kristna får vår tro konsekvenser för hur livet skall levas. Får konsekvenser för hur samhället skall byggas, för att kärleken skall råda också i strukturerna.

Man kan kalla sig kristen, utan att ha förstått detta. Man kan uppleva sig själv som kristen,utan att ha förstått evangeliet. Och man kan uppleva sig som – icke troende och ändå ha förstått och gjort kärleksbudskapet till livsprogram.

Men i dag på påskdagen är det viktigt att komma ihåg att evangeliet och frälsningen inte endast är en privat angelägenhet som handlar om min egen själ och mitt eget hjärta.

Jesus säger ”gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mark 16:15) Och aposteln Paulus skriver ”vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor”(Rom 8:19-22).

Jag kommer att tänka på psalm 33 i 1937 års psalmbok:”När världens hopp förtvinat stod, likt blomman uti sanden. Rann upp så klar en hälsoflod, Gav kraft och mod Åt kvalda mänskoanden.

Det Jesus var………..”

Vi kan också tänka på Lina Sandells psalm nr 45 i psalmboken .”, Jesus för världen, givit sitt liv, öppnade ögon herre mig giv…………….”

En del säger att Påsken är den största Kristna högtiden. Och det är alldeles klart – utan Jesu uppståndelse hade det inte blivit någon kristendom. När Jesus korsfästes förlorar lärjungarna och hans andra anhängare hoppet. Allt tycks vara slut. Det blev liksom inget av det hela. Och lärjungarna återgick till sina tidigare yrkesliv. Petrus sa. ”Jag vill gå och fiska” de andra sa ”Vi går med dig” (Joh 21:2-3). De var ju yrkesfiskare.

Men Jesus visade sig för dem och talade med dem och de kom till tro.

Och visst förtjänar det att sägas. Utan uppståndelsen, ingen kristendom! Därför är påsken kanske den största kristna högtiden. Men vi får inte glömma Julen – den handlar om Jesu födelse. Hade Jesus inte blivit född hade han förstås inte kunnat leva, undervisa, lida, dö och uppstå.

Men det är inte kyrkan som har uppfunnit påsken. Jesus firade påsk med sina lärjungar. Den judiska påsken firas till åminnelse av uttåget ur Egypten. Och det hebreiska ordet ”pesach” som har blivit vårt ”påsk” betyder ungefär ”passera”. Också den judiska högtiden handlar om att livet segrar över döden. Israels folk är i Egypten och Gud säger åt dem att stryka blod av ett lamm på dörrposten i de hus där de bor. Då skall dödsängeln gå förbi (passera)detta hus och de som bor däri drabbas inte av dödens hemsökelse.(2 mos 12:7-16).

Låt oss bedja:

Tack Gud, för påsken

Tack för uppståndelsen

Tack för hoppet som uppståndelsen ger. AMEN!

 

 

 

 

 

Skärtorsdag 2019

 

 

Predikan skärtorsdagen 2019 i Vallentuna kyrka

 

Skärtorsdagen har tre budskap i sina texter och händelser:

Jesus tvättar lärjungarnas fötter – en ordlös predikan.

Nattvardens instiftelse – den första nattvarden

Osäkerheten av vem som skulle förråda Jesus – det kanske är Jag?

Först till ordet Skärtorsdag.

Skär är ett gammalt ord för rent. På vår släktgård, Ottersjö i Halland, heter sjön skärsjön. Den har mycket rent vatten. Vi har också ordet i skirat smör. Skirat smör blir genomskinligt. Och så uttrycket en ren och skär lögn. Där skär förstärker ren dvs verkligen ren – lögnen är alltigenom lögn.

Skärtorsdag betyder alltså rentorsdag – eller rengöringstorsdag. Det som blev rent var lärjungarnas fötter. Vi ber också ibland ”Rena O gud våra hjärtan och samveten , så att din son, när han kommer till oss i Ordet och i sin heliga nattvard, må i oss finna en beredd boning”.

Det är också sed att påven denna dag går till fängelser och tvättar fångarnas fötter. Också kardinaler tvättar fötter på okända människor som de kanske bara möter på gatan.

Vissa uppgifter finns dessutom om att fottvättning skulle vara ett sakrament i en del kyrkor. Om det är sant får de svara på själva- men fottvagningen uppfyller tydligt två av de krav som vi brukar ställa på ett sakrament. Att handlingen skall vara påbjuden av Jesus själv och att det skall innehålla jordiska fysiska element.

Den helige Fransiskus lär ha sagt : predika ständigt evangelium – om så behövs också med ord. Skärtorsdagens evangelium är ett exempel på handlingens predikan.  Jesus GÖR något. Han tvättar lärjungarnas fötter innan måltiden. Att tvätta gästernas fötter var ett tecken på gästfrihet. Detta omnämns flera gånger i Gamla testamentet. Petrus ville inte att Jesus skulle betjäna honom, men gav sig när Jesus sa att: om du inte går med på detta så har du inte gemenskap med mig.

Jesus ger ett exempel – det är handlingens pedagogik- och säger tydligt att ;”så här skall ni göra” .

Det är ett exempel, eller en förebild, för kyrkligt ledarskap. Kyrkan och församlingen har många ledare. Kyrkoherden och kyrkorådets ordförande är det absolut. Men också många andra, präster leder samtalsgrupper, kyrkomusiker leder körer, förskolelärare leder barngrupper. Ja exemplen kunde mångfaldigas. Och alla vi som är ledare skall först och främst leda genom att tjäna, ja betjäna andra. Det är ett av skärtorsdagens budskap. Det gäller också varje medlem i församlingen ;att leda genom att betjäna.

Det andra som dagen handlar om är nattvardens instiftelse. Vi kan kalla Skärtorsdagen för nattvardens födelsedag. Men det var den Judiska påsken som Jesus och hans lärjungar firade. De var judar. Jesus uppmanar lärjungarna(oss) att fira måltiden. Nu med, inte en ny, utan med en fördjupad och tillagd betydelse. Det handlar fortfarande om befrielsen ur slaveriet i Egypten, men samtidigt om att alla som delar brödet och vinet gör det till Jesu åminnelse och att detta manifesterar att det, endast, finns ”ett enda bröd och en enda mänsklighet”.

 

Några ytterligare reflektioner. Vissa talar om nattvarden som de döptas gemenskap. Vi den första nattvarden var inga av deltagarna döpta, utom Jesus själv som var döpt med Johannesdopet. Alla som var där var välkomna att delta –Judas valde bort sig själv. Men han deltog först i måltiden.

Jag menar att Jesus inte vill utestänga några odöpta från nattvardsbordets gemenskap. Tvärt om kan nattvardsfirande leda till en längtan efter att bli döpt.

Nattvarden har många olika motiv. Vi går till nattvarden av olika orsaker eller skäl. En går dit för förlåtelsen. En annan för gemenskapen. En tredje för helighetens närvaro. En annan för att fira det godas seger över ondskan osv. osv. Ingen redogörelse krävs – den som har ett hjärta som säger jag vill – är välkommen.

Osäkerheten om vem som skulle förråda Jesus är lärorik och intressant. När Jesus sa ”En av er skall förråda mig” blev alla rädda och de sa, en efter en- ”inte är det väl jag ?”

ALLA var oroliga för att de skulle vara den som skulle förråda Jesus. Det var ingen som låg där till bords i lugn och ro och tänkte ”det är i alla fall inte jag”.

Just denna situation, när Lärjungarna ”blev bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: ”Det är väl inte jag?” ” är den situation som Leonardo Da Vinci fångar i sin berömda målning ”Nattvarden”. Den finns sedan dess i många versioner i kyrkokonsten- av olika konstnärer.

Att Jesus tvättar lärjungarnas fötter finns också i kyrkokonsten. Om än inte lika vanlig. Jag var i början på 1980-talet kyrkoherde i Stigtomta pastorat, utanför Nyköping. I Stigtomta kyrka är altartavlan en stor målning av Hörberg och föreställer just Fottvättningen som beskrivs i skärtorsdagens text.

I dag på rengöringstorsdagen lär vi oss :

Att vi alla kan bli rengjorda, rentvättade, av Jesus själv.

Att vi alla bör tjäna och predika genom att betjäna.

Att nattvarden är  gemenskaps-, förlåtelse-,mysterie- och segermåltid –och alla är välkomna-som vill det.

Att var och en av oss förstår att vi kunde ha varit ,eller är, den som förrådde Jesus. Men att vi ändå inte är uteslutna ur den kristna gemenskapen(om vi inte utesluter oss själva)

Skärtorsdagen innehåller så mycket som är bra för oss. Gemenskap. Lärande om ledarskap. Förståelse om att vi alla kan vara svikare – men ändå inte stöts bort.

AMEN