Arbetsmiljökonferens

Betraktelse vid SKAO:s arbetsmiljökonferens 2019-11-08 , Globen

Jesus sa: ”Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte de spinner inte. Men jag säger er: inte ens kung Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem” (Matt 6:28-29)
Vi är vana att utgå från att mål skall vara mätbara. Det ligger något i det. Men blommans skönhet är omätbar. Ändå är blommorna mycket viktiga. Jag tänker så här; det nationalekonomiska värdet av en vitsippebacke är noll- men vi vill inte vara utan den. Det som är riktigt viktigt i livet går inte att mäta eller väga. Går inte att köpa eller sälja.
Vi är på arbetsmiljökonferens. Miljöfrågan hänger ihop med klimatfrågan. Vilket arbetsklimat har vi i våra församlingar? Vilket andligt klimat lever vi i? Vilka klimatförändringar står vår planet inför? Allt detta hänger ihop.
Utan ett miljöarbete som ger ett bra klimat, blir stora delar av vår jord obeboelig. Utan ett systematiskt arbetsmiljöarbete, blir våra arbetsplatser dysfunktionella, kanske till och med skadliga att vistas i. Utan ett kärleksfullt andligt klimat blir religionsutövningen religionens fiende.
Blommans skönhet visar oss vad som är viktigt.
Vi skall snart sjunga en välkänd psalm: ”Jesus för världen, givit sitt liv…”(Sv.ps 45)
Lina Sandells tro var innerlig och personlig. Men hon har ett globalt perspektiv i sina texter. Hon skriver inte Jesus för de kristna, eller Jesus för mänskligheten, eller Jesus för de troende –nej hon skriver ”Jesus för världen….”
Det betyder att frälsningen, som gäller våra själar och våra kroppar också gäller arbetsplatserna. Frälsningen gäller djuren, både tama och vilda. Evangeliet gäller också floder, berg och slätter. Evert Taube skrev en psalm om detta:” Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa!……Vildrosor och blåklockor och lindblommor och kamomill; lår dem på leva, de är ju så sköna ”
Aposteln Paulus är medveten om skapelseperspektivet i frälsningsbudskapet. Han skriver:” Ty skapelsen väntar otåligt…(det finns) hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får ……. Vi vet att hela skapelsen ännu ropar i födslovåndor ….” (Rom 8:19–22)
Vi ber genom att sjunga Lina Sandells psalm, Jesus för världen………………..

2019-11-07 Johan Blix

Livets källa

Predikan i Enskede 2020-01-19 kl 1100 -Livets källa är överskriften i evangelieboken

Denna dags överskrift eller ämne och dess koppling till texterna är mycket ovanlig och kan i förstone tyckas helt obegriplig.

Livets källa –är överskriften i dag.

Man förväntar sig något naturvetenskapligt svar på frågan om vad som är livets källa- det är naturligt och rimligt. När det gäller ordet ”källa” så går tankarna till vatten. Utan vatten- inget liv! Det har vi hört många gånger!

Men källa kan också förstås på ett annat sätt en som en vattenkälla. Med källa kan vi mena ”ursprung”.

Livets källa- som är dagens överskrift- skulle kanske lika gärna kunna vara ”livets ursprung”?

Livets ursprung kan förstås på flera sätt. Vi kan mena allt livs ursprung . Vi kan mena mänskligt livs ursprung. Kanske kan vi mena ”Det goda livets ursprung”. Kanske kan vi mena alla tre betydelserna på en och samma gång?

Nu är det så att dagens texter verkar handla mycket om Jesus. Skulle då Jesus vara Livets källa?

Jo, det är en tolkning som vi inte kan gå förbi. Första årgångens evangelietext handlar om bröllopet i Kana. Då Jesus förvandlar vatten till vin, eftersom vinet var urdrucket. Det var inte lite heller- omkring 600 liter. Och vinet blev så gott att värden på festen blev utskälld –man skall börja med att servera det fina vinet, och sen när gästerna blivit druckna kan man ta fram det sämre vinet. Här är det kanske inte själva förvandlingsundret som är det viktiga budskapet, utan att Jesus var källa till glädje. Han ordnade så att festen kunde fortsätta.

Andra årgången handlar om mötet mellan Jesus och kvinnan vid Sykars brunn. Också här är vatten inblandat, men på ett annat sätt. En poängen är här att det var mitt på dagen- då är det så varmt att ingen vill gå till källan för att hämta vatten – men det gjorde kvinnan. Därför att hon villa vara ensam, eftersom hon tillhörde en annan folkgrupp och hade en annan religion.

Jesus säger till henne:” Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.” Att ha en källa, till evigt liv och glädje, i sitt eget inre. I sitt hjärta. Det är vad Jesus erbjuder den som tror på honom och som vill följa honom.

Detta kan verka helt obegripligt. Kan jag göra det begripligt? Förklara vad som menas?

Det tror jag inte, men det kan vara värt ett försök. Det var en gång en Rabbin som gav bort en stor blåsbälg till en församlingsbo. Han sa ”med denna kan du få en stor eld att brinna med mycket glöd och värme.” Mannen gick hem och började blåsa luft i öppna spisen. Han blåste och blåste men det kom ingen eld. Han gick då tillbaka till Rabbinen och klagade. ”Du lurade mig” sa han. Jag blåste och pumpade med bälgen, men det blev varken eld eller glödvärme. Rabbinen svarade:” Det måste finnas åtminstone lite glöd innan du börjar blåsa- annars händer det inget alls.”

Kanske är det på samma sätt med tron ? Förklaringar och resonemang för att göra begripligt hjälper inte om det inte finns åtminstone en liten, kanske osynlig, trosglöd att relatera till.

Man kan också uttrycka det så här. Om man inte ens har en liten vilja till tro, så blir det nog ingen tro, hur många predikningar man än lyssnar på eller hur många böcker man läser om kristendomen.

Benjamin Franklin sa:

Berätta för mig –och jag kommer att glömma”

Visa mig – och jag kanske kommer att minnas.

Gör mig delaktig – och jag kommer att lära mig.”

Överfört till vårt sammanhang förstår vi att det intellektuella förhållningssättet att hantera religiösa frågor inte är tillräckligt. Vi påverkas mest av människor vi mött i livet och deras sätt att leva sin tro – kanske utan att tala så mycket om den.

Men nu åter till livets källa – som på något, eller på flera sätt, är Kristus.

Jesus Kristus är en människa – men också Gud.

Därför heter det om honom i den Nicenska trosbekännelsen. ” Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat;….”

Denna tanke är gammal och återfinns i kyrkokonsten. Det finns bilder av Kristus där han håller solen i sin ena hand och månen i sin andra. Ofta är bilden omgiven av tecknen Alfa och Omega –grekiska alfabetets första och sista bokstav. Tanken är att om man äger alla bokstäver kan också alla ord som finns skapas –inget är utanför Kristi sfär. Allt – hela existensen- är heligt. Floder, sjöar, berg, elefanter, fåglar, människor, stjärnor och alla galaxer och allt som finns där i; allt detta har sitt ursprung i Kristus – Livets källa.

Detta synsätt eller möjlighet att uppfatta tillvaron skymtar också i den psaltarpsalm som hör till denna söndag: ” Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag talar till dag därom och natt undervisar Natt. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut, till världens ände deras ord ” (Ps 19:2-7)

Jag har också- för några år sedan- skrivit en dikt om detta…(Sid 46 i boken Nya vägmärken)…………………………

Hur angår detta oss? Hur angår detta dig och mig?

Jo, bara genom att finnas till är också vi en del av alltet. Vi är delar av hela den Heliga tillvaron. Vi kommer alla från samma livets källa.

Därför bör vi ödmjuka oss –och ta det ansvar vi kan för livet på jorden och för klimatet.

Därför bör vi glädjas i livet – Jesus gjorde vattnet till vin och han såg och upprättade den Samariska kvinnan vid Sykars brunn

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Under gudstjänsten fastnade jag för följande mening i epistenl:” Ty när han,för vilken och genom vilken allting är till………………”(Hebr 2:9-10) och uppehöll mig något vid den meningen.

JB-x

.

 

Frihet

 

Predikan i Årsta kyrka 12:e trefaldighet 2019-09-08  ”Friheten i Kristus”

Frihet är det bästa ting,

Som sökas kan all världen kring,

För den som Frihet kan bära.

Vill du vara dig själver huld,

Så älska frihet mer än guld.

Med frihet följer ära

Med frihet följer ära”

Biskop Tomas Simonssons frihetssång (+ 1443)

(Del av ett krönikespel som var politisk propaganda inför ett kungaval)

Frihet har alltid (?) varit ett politiskt mål, för vissa grupper.

Tänk bara på Franska revolutionens ”Frihet, jämlikhet och broderskap”- detta måtto är så förknippat med Frankrike att dessa ord i dag är präglade på de franska Euromynten.

Men Frihet är ett komplicerat begrepp, det antyder redan biskop Tomas i sin sång.”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring, för den henne rätt kan bära…..” Eller  ” För den som frihet kan bära”

Man talat också ofta om Frihet under ansvar.

Den otyglade friheten blir odräglig.

Frihet är ett positivt ord och ett positivt begrepp – men det finns alltid ett men. Så också i Friheten i Kristus – vi skall återkomma till det.

Henrik Tikkanen skrev på sin tid finurliga ,roliga men allvarliga ”prator” till sina teckningar i Dagens nyheter. En av dem löd så här:

”Skall man ge frihet åt ett helt folk, måste det bli väldigt lite åt var och en.”

Det ligger något i det- diktatorns otyglade frihet att göra v ad han vill, är en frihet på andras bekostnad. Och skall man verkligen ta hänsyn till alla, så innebär det alltid en viss begränsning.Först var det Tomas frihet. Och sen Tikkanens frihet. Nu till Martin Luthers frihet.

Frågan om viljans frihet sysselsatte Martin Luther mycket. Hans kanske största verk heter ”Om den trälbundna viljan” Han ansåg själv att det var hans viktigaste bok. Resonemanget är ungefär så här: Människan är som en ridhäst. Hästen kan tänka och vet vad den vill. Den vill gå till vänster i nästa vägskäl, för den vet att där finns det gröna gräset och det rena friska vattnet. Men ändå kommer hästen att gå till höger, därför att det finns en vilja som är starkare än hästens egen vilja och det är ryttarens vilja. Om jag är en häst så blir frågan: Vem är min ryttare?(Nu kan ryttare variera från tid till annan.)

 

 

 

 

Luther menar att OM människan verkligen hade kunnat besluta sig för att göra det goda och dessutom genomföra det i alla lägen, då hade Kristus varit överflödig –vilket för Luther givetvis är en omöjlighet.

 

Samma sak kan uttryckas så här; Om människan av naturen är så skapad att hon kan frälsa sig själv, då behöver hon förstås ingen frälsare. Jesus blir överflödig.

Aposteln Paulus är inne på samma tankegång om den ofria viljan när han klagar; ”Det goda som jag vill det gör jag inte, men det onda som jag inte vill det gör jag”(Rom 7:14-25) Han utvecklar resonemanget genom att skriva: ”Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det inte jag som gör det, utan synden som bor i mig …….Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp?—Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre!”

Nu är det så att Marti Luther skrev en annan bok som heter ”Om en Kristen människas frihet”( Den finns i bokhandeln i pocket, vilket inte den tjocka boken om den trälbundna viljan gör.)

Nu har vi kommit fram till dagens ämne. Friheten i Kristus.

Tankegången är att en kristen människa har tillåtelse, frihet, att göra allt som är kärleksfullt och rätt –även om lagar, förordningar och administrativa system säger något helt annat. Den Kristna tron kan ge kraft att leva ut denna frihet. Det blir kanske inte ens något man måste kämpa sig till att våga göra, utan något man inte kan låta bli att göra.

Dagens texter handlar om just detta. Jesus bryter mot sabbatsbudet som säger att man inte får arbeta på sabbaten.Han gör det genom att arbeta som läkare och botar en sjuk kvinna. Han gör det i tredje årgångens evangelietext (Mk 2:23-28)genom att skörda på sabbaten för att få mat.

Man kan sammanfatta hela hållningen med :”Man skall lyda Gud mer än människor” (Apg 5:27-29).

Blir då allt tillåtet för en Kristen ? I den kristna frihetens namn? Det verkar ju lite anarkistiskt. Paulus behandlar fråga med ett exempel om offerkött och skriver: ”Allt är lovligt, ja men icke allt ät nyttigt. Allt är lovligt, ja men icke allt uppbygger”. Hans resonemang går ut på att man inte skall använda sin egen kristna frihet så att det skadar en medmänniska(som kanske är av en annan religion).

Jesus säger också en annan sak om frihet: ”Sanningen skall göra er fria” (Joh 8:31-36). Med sanningen menas inte här alla sanningar om vad som helst, även om citatet ofta har använts så. Med sanningen menas Guds ord –som talas av Jesus själv eller kommer från ”Sanningens ande”.(Sv.ps 161:2)

Men ändå- även i allmän betydelse blir vi ofta friare människor om vi håller oss till sanningen.

Den Kristna friheten kan, till sist, handla om en inre Frihet. Även den som är sjuk eller sitter i fängelse kan vara en fri människa. Det inre , ibland ordlösa, samtalet kan göra den som är fången i sjukdom eller en fängelsecell fri .

Men dagens viktigaste budskap, menar jag är att en Kristen människa är fri att lyda Gud mer än människor.

AMEN!

Gudstjänst

 

Levande Gudstjänst – textutkast Johan Blix

 

Detta tror vi på

Vi tror på en levande gudstjänst i varje kyrka. Gudstjänsten är inte ett event -en händelse, utan en rit som lever av upprepning, gemenskap, livstolkning och igenkännande.

Gemenskapen handlar om relation till Gud, till de andra som är med på gudstjänsten och relation till mig själv.

Vi tror på delaktighet av gudstjänstfirarna. Delaktighet betyder inte att man måste ”göra” något ( läsa text, tända ljus , dela ut nattvard osv…)även om det är trevligt och bra att många är aktiva i gudstjänstens genomförande. Delaktighet är också att man som bedjare, psalmsångare och kommunikant känner och är innesluten i församlingens gemenskap. Det kan vara bra att de agerande(prästen, diakonen, kyrkvärdarna, textläsarna, musikerna osv) varierar så att de inte bildar en grupp som blir sådan att andra känner sig uteslutna. Däremot är det bra om gudstjänsten struktur inte varierar så mycket att man känner sig osäker. Igenkänning ger trygghet.

Gudstjänstens innan och efter är mycket viktiga. Att var och en blir välkomnad innan och att man ges tillfälle att samtala efter – om vad man varit med om i gudstjänsten och om livet i stort.

Så här vill vi att det skall vara

Det skall vara lättare att andas när man går ut ur kyrkan, än när man gick in i den. Annars är det ingen idé.

Gudstjänsten skall ge plats åt enskilda att avge vittnesbörd. Att dela med sig sina tankar och sin livserfarenhet och sin tro och sitt tvivel.

Musiken skall vara en viktig del av gudstjänsten. Det är viktigt att få sjunga favoritpsalmer och att få lyssna till god musik. Kyrkomusikerns uppgift i gudstjänsten är framför allt att ”leda församlingen sång” – och inte att uppträda som om delar av gudstjänsten var en konsert och gudstjänstfirarna var konsertåhörare.

I varje församling bör man sträva efter att ha gudstjänstgrupper som förbereder gudstjänsten. Gruppen skall helst bestå av präst, musiker, vaktmästare, kyrkvärdar, ideella medarbetare som reflekterar och frågar om söndagens ämne och texterna. Gudstjänstgrupperna bör vara ”öppna” – alltid välkomna nya medlemmar och ingen skall känna sig tvingad att vara med- fastän man kanske varit det innan.

Gudstjänsten skall vara sådan att den som varit med om den gärna vill komma tillbaka. Och att den som varit där säger till andra: ”Följ med, jag lovar dig du kommer inte att ångra dig. Detta är på riktigt- det handlar om ditt och mitt liv- och man blir lättad och glad av att vara med.”

Inga funktionsvariationer skall få vara ett hinder för att delta som gudstjänstfirare. Aldrig.

Barn skall kunna vara med på vuxengudstjänster och vuxna på barngudstjänster- med behållning!

Att inte ta ut allting i förväg

Att inte ta ut allting i förväg –betraktelse

Vi har alla hört uttrycket att man ”inte skall ta ut segern i förskott”. Det betyder att man inte skall ”ropa hej- förrän man klarat av att hoppa över bäcken….” –eller hur det nu var?

När jag var barn firade man jul på jul och inte i advent.

Julgranen fick inte tas in tidigare än på julafton. Och på julafton dukades julbordet –eller kläddes julbordet. Julbord har i detta sammanhang inget med mat att göra. Julbordet var det bord där julkrubban ställdes upp. Där fanns förstås Josef och Maria med Jesusbarnet. Och herdarna på ängen med sina får. Bredvid fåren låg vargar och lejon – för på julnatten, den heliga natten, är det fred och frid som gäller. Vi sjunger i den kändaste av alla julsånger, psalm 297, ”Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen, frid över jorden Herren bjöd.” Och så stjärnan över stallet, som ledde heliga tre konungar rätt. Det står inte i bibeln att de var tre, och det står inte att de var konungar – men genom åren har vi bättrat på historien.

Advent är väntan på ankomst – denna väntan är också en fastetid. Den liturgiska färgen i Advent är inte Vitt, kyrkans glädjefärg- utan blått eller violett, bot och bättringens färger.

Har ni tänkt på att evangelietexten på första söndagen i Advent är samma text som är evangelium på Palmsöndagen. Båda dagarna handlar om väntan och förväntan. Jesus rider in i Jerusalem följd av en folkmassa som ropar Hosianna! Det betyder ungefär ”Herre du vår Konung hjälp oss……..” Han rider mot en säker död.

Men i advent väntar vi inte på hans död utan på hans födelse. I båda fallen en längtan efter befrielse.

Nåväl, i Advent är Jesusbarnet inte fött och på palmsöndagen har Jesus inte dött.

Vi bör låta var tid ha sitt innehåll.

Det är inte bra att fira Jul i advent och det är inte bra att fira påsk på Palmsöndagen.

Dels för att det är viktigt att stanna i nuet. Att leva här och nu. Och dels för att effekten av segern liksom förtas, när vi tar ut den i förskott.

Det blir inget kvar av upplevelsen av Julmaten – man är tvärt om trött på Julmaten på julafton om man ätit den i en hel månad innan.Och inga fastlagsbullar(semlor)är tillåtna efter Fettisdagen!

Vilket är budskapet just nu , vid tredje söndagen i Advent?

Nu är budskapet att vi måste ta ansvar för skapelsen, miljön med allt levande. Djur, floder träd och människor. Det har vi vetat länge – men nu närmar vi oss att förstå att det är sant på riktigt.Johannes ropade i öknen. Och folket frågade honom ”Vad skall vi göra?” Han svarade: ”Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt.”

Fast vi vet ju hur det slutar –med att Jesusbarnet kommer att födas på Julnatten och att detta är ett glädjebud inte endast för oss kristna – utan för hela världen.

”Ej kommer han med härar/och ej med ståt och prakt;

Dock ondskan han förfärar/i all dess stolta makt.
Med Andens svärd han strider/och segrar när han lider.

Välsignad vare han/som kom i Herrens namn!”                                           2019-12-16 JB-x