Ett är nödvändigt -vad är viktigast?

http://Predikan 15:e e tref 2016    -Ett är nödvändigt Vad är det som är nödvändigt? För ett gott liv, alltså? Den frågan är alltid aktuell. Och på senaste tiden har det varit en serie om detta i Svenska Dagbladet. Det har då gällt det fysiska. Vad behöver man, materiellt sett, för ett gott liv ? Människor i Stockholm har experimenterat med detta. Ett par flyttade in i en liten och helt tom lägenhet – inte ens sängar eller stolar fanns- för att se om det gick att leva bra så. Hur gick det? Jo, efterhand skaffade de både det ena och det andra. Säng och bord och stolar. Men ganska lite behöver man för att leva ett gott liv. Vad när nödvändigt? Själv bodde jag ett år på Cypern och arbetade där. Jag och min famil, tog med att vad vi kunde bära i ett par resväskor. Vi var borta i ett år. Allt det vi hade hemma var magasinerat. Vi saknade egentligen inget – utom musikanläggningen. Men då hyrde vi förstås enkelt möblerat på Cypern. Förra veckan åkte jag med en taxichaufför här i Stockholm. Det blev en ganska lång resa och vi pratade hela tiden. Han berättade att han bodde i Rinkeby. Han sa att det varit ganska oroligt där han bodde. Med många lägenhetsinbrott. Jag frågade om det gick att skydda sig mot inbrotten. Han svarade: ” Jag äger nästan ingenting- och äger man inget kan man ju inte bli bestulen. Man behöver inte oroa sig eller ha dyra försäkringar.” Och det är ju alldeles sant. Den som äger lite – eller inget- behöver inte ägna energi för att behålla sina saker. Och på det sättet(kanske endast på detta sätt?) är luffaren eller uteliggaren en fri människa. Har man dessutom inget jobb och ingen familj så behöver man inte heller försvara sig mentalt eller andligt. Man kan alltid säga sanningen – för man har inget att förlora. Och Jesus har sagt: ”Sanningen skall göra er fria”. Och det ligger mycket i detta. Att den som kan vara sann, har lättare att vara fri. Och den som inte är fri har svårare att skapa. Jag tänker nu på konstnärer av olika slag. Man kan vara fri i ett fängelse också – det är märkligt men sant. Det beror på att man inte har så många val där. Det är ju modernt att vi skall välja. Vi skall välja telefonoperatör, välja skolor, välja husläkare, välja pensionsfonder, välja elleverantör, välja livspartner osv. osv….. allt detta väljande gör oss knappast fria som människor. Fast man kan luras att tro det. Alla valmöjligheter kan ge en ängslan för att man kommer att välja fel. Nu menar jag att valfrihet i grunden är en bra sak. Och livets mening – i den mån vi själva kan påverka den- består ofrånkomligt i också en massa val. Att välja att försonas. Att välja att försöka vara god. Att välja att dela med sig. Att välja att säga sanningen. Allt detta är viktigt för oss för ett bra liv. Det har att göra med dagens överskrift: ”Ett är nödvändigt ” Men vad är det egentligen som är nödvändigt?” Det finns en övning som ibland använda på ledarskapskurser. Det är populära kurser i dag –de fanns knappast för 30-40 år sedan. Man säger åt varje deltagare att på ett papper skriva ner tjugo saker(det behöver inte vara fysiska saker) som är viktiga för ens liv. När alla är klara få de till uppgift att stryka bort tio  saker, som de alltså är tvungna att vara utan. Så tar man en paus och så skall man stryka bort igen- nu fem saker, återstår fem. Och efter en ny paus så skall man stryka bort ytterligare två saker. Och det hela blir svårare och svårare- och man håller på tills det bara är en eller två saker kvar. Försök när du kommer hem. Jag tror att det är ungefär som att göra ett tankeexperiment. Jag tänker mig att jag ligger på min dödsbädd. Jag vet att jag har kort tid kvar att leva. Kanske något dygn. Vad är viktigt för mig då? Vad är nödvändigt? Det är knappast Bankkontot eller min eventuella karriär. Jag tror att det viktiga till sist handlar om våra relationer. Avgörande för att bra liv är relationerna till andra människor och till djur och natur. Jag hörde en gång på radion en intervju med barn som var 4-5 år gamla. De t handlade om djupa livsfrågor. Barnen blev tillfrågade om vad som är meningen med livet. De små barnen var överens om att Kärleken är det viktigaste. Att de hade så lätt att hitta svaret kanske beror på att barn är helt beroende av vuxnas kärlek och omvårdnad för att överleva. De tvekade i alla fall inte om svaret. Och så är det viktigt med smärtfrihet – men inte helt avgörande. Ett ordspråk säger att det är bättre att gråta i en Mercedes 500 än i en liten folkvagn. Men det är nog ett – i huvudsak – helt felaktigt ordspråk. Alla tycker vi väl att det är bättre att vara fattig och glad än rik och ledsen? Och alla tycker vi väl att det är bättre att vara frisk och fattig än sjuk och rik? Vad är viktigast? Vad är nödvändigt- om bara ”ett är nödvändigt”. En gång hörde jag ett föredrag av Jonas Gardell. Han kom till min förra församling. Han berättade att i hans barndom så var Jesus svaret på alla frågor. Och  han tillade ”Ibland ställdes inte ens frågan!” Kan det vara så att Jesus kristus är det enda som är nödvändigt –och vad menar vi i så fall med det? Tanken som möter oss i dagens texter är att vi skall kunna vara fria människor att leva fullt ut. Och tanken är också att en tro på Jesus-en nära relation till Jesus-kan förlösa oss till detta. Till ett liv i frihet och utan ängslan. Kanske till och med i bekymmerslöshet! Det talas också om att vila. Om att överlåta sig. I dagens bön bad vi: ”Hjälp oss att vila i dig, att skilja mellan stort och smått och lämna framtiden i dina händer”. I den gamla evangelieboken (den som finns i 1937 års psalmbok), fanns en sammanfattande slutbön för varje söndag. För denna söndag står där .”Lär oss att kasta alla våra bekymmer på dig, så att vi icke grämer oss över det förflutna eller ängslas för framtiden, utan i barnslig tillförsikt mottar varje dag som en ny gåva från dig.” Det är just detta som Jesus säger i dagen evangelietext, men med lite andra ord.  I dag vet många människor inte vad ett ok är. Men ett ok är en snidad bräda om man lägger över axlarna. Och så har man ett rep eller en kätting i varje ända av brädan. Och i dessa rep eller kättingar kan man fästa en spann eller en säck eller en annan börda. På så vi kommer hela tyngden att fördelas på hela kroppen och det blir mycket lättare att bära.  Jesus säger:” Kom till mig ni alla som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig ,som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt” AMEN!

Annonser

Kyrkliga resor- TV-granskning i dag

I dag har TV haft ett inslag(flera) om församlingsresor i Svensk kyrkan. Man menar att det är fel att använda medlemmarnas pengar(kyrkoavgifterna) till, att de anställda får göra studie/utbildningsresor.

Jag har gjort kyrkliga resor till: Berlin, New York, Budapest, Bukarest, Tallinn, London, Taizé, Riga, Chicago,  Portsmouth, London, Visby, Åre, Karlstad, Iona, Jerusalem, Santiago de Compostela  -kanske har jag glömt några destinationer?

Kyrkan är förmodligen världens största professionella internationella nätverk. Det är nödvändigt för oss att resa- en del av vår kultur alltsedan Paulus började resa på 100 talet. Pilgrimsresorna  ……………. Missionsresorna………..

Inte i något enda fall har det förekommit på de resor jag ansvarat för att alkohol köpts för kyrkliga pengar(de tillhörigas avgifter). Detta är en självklarhet. Inte heller har jag någon enda gång begärt extra anslag av kyrkorådet för att genomföra en utlandsresa. Det har alltid rymts inom den vanliga budgeten ,ibland genom att alla andra kurser/konferenser ”frysts” det år resan genomförts.

Allt kan skötas och misskötas – men själva resandet i sig skall stimuleras. Och det är faktiskt inte dyrare i dag att resa till Berlin än till Umeå!

Griftetal

Litet griftetal 2016-04-22

 

”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand”

”For jag upp i himlen,så är du där,och bäddade jag år mig i dödsriket,se,så är du också där.Tog jag morgonrådnadens vingar,gjorde jag mig en boning ytterst i havet,så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig. ” (Ps 139.)

Människan har i alla tider förundrats och fascinerats över sin plats i universum. Och är man astronom, så tror jag det blir ännu tydligare.

Livets mysterium.

Ingen kan någonsin förklara vad livet är, eller hur det kom till. Eller varför just jag skulle finnas.

Ingen av oss. Ingen enda. Har bett om att få komma till denna jorden.

Därför är vi alla, i en djupare mening, oskyldiga till det som vi ställer till med.

Oskyldiga- men alltid ansvariga- efter förmåga.

Ibland blir livet bra och då får vi tacka.

Det finns alltid något att tacka för. Varje liv har på något sätt gudomsgnistan i sig. Varje människosjäl är av Gud- den oändliga kärleken. Och varje liv är en del av galaxens helighet.

Kanske var det detta stora mysterium som Kurt närmade sig, när han såg i sin stjärnkikare. Jag vill tro det. Jag tror det.

Nu i en annan del av den enda världen- den del som vi som är här inte kan se- nu kan Kurt sjunga med Dan Andersson:

”Jag skall gå genom tysta skyar,

Genom hav av stjärnors ljus,

Och vandra i vita nätter

Tills jag funnit min faders hus.

Jag skall klappa sakta på porten,

Där ingen mer går ut,

Och jag skall sjunga av glädje

Som jag aldrig sjöng förut.”

2016-04-22 JB-x